Vandra till Trolltunga

posted in: Norge | 0

Nu är det min tur. Jag går med försiktiga steg ut på klippavsatsen som på ett märkligt sätt sticker ut från berget. Jag stannar till några meter från kanten och vågar mig på att titta ner. Det är högt, rysligt högt. 700 meter längre ner ser jag det mörkblå vattnet i Ringeldalssjön och på båda sidor om vattnet reser sig de mäktiga bergssidorna. Jag vänder mig om och tittar upp mot den amerikanske killen som tidigare stod före mig i kön som nu har min kompaktkamera. Han trycker av några bilder. Jag poserar med först armarna kors, sedan armarna i luften, vänder mig sedan bort och gör likadant åt andra hållet. För det är så man gör, när man står där på en av de märkligaste och häftigaste klippavsatser som finns, hittar coola poser som man sedan publicerar på social media.
Detta var det coolaste jag kunde hitta på #Trolltunga

Jag går tillbaka de ca 10 stegen till ”fast” mark och önskar nästa person i kön lycka till. Hon har precis som jag väntat i ungefär en halvtimme på att få bli fotograferad på Trolltunga.  Det tog ca 3,5 timme för mig att gå de 14 kilometrarna med en höjdskillnad på ca 900 m. Det var absolut värt det.

Vill du läsa om min vandring till Trolltunga, läs då vidare här nedan. Funderar du själv på att vandra till Trolltunga och vill ha lite tips och information – klicka här…

Min vandring till Trolltunga

En smula sömniga lämnar vi vår Hytte på Hildal Camping vid 04:45. Vi styr norrut förbi Odda och svänger av väg 13 vid Tyssedal där det är skyltat Trolltunga. Vägen slingrar sig genom samhället förbi en första parkering och fortsätter på en ännu smalare och slingrigare väg där man tvingas backa om man möter fordon på fel ställe. Vår Toyota ställer vi på parkeringen vid Skjeggedal och betalar de 500 NOK som det kostar att stå ett dygn. Det står redan 5 bilar i kön vid bommen som öppnar kl 06:00. De köar till den nya vägen som gör att man sparar 2×4 km i vandring och ca 400 i höjdmeter men jag vill inte vänta och vill gärna göra hela vandringen på 28 km.
Ylva är tveksam till att hon klarar av hela vandringen så hon börjar lite försiktigt att lunka uppför backen och med förhoppning av att i alla fall få en glimt av vacker utsikt från berget medan jag vandrar fram och tillbaka till Trolltunga. Eftersom det inte finns någon mobiltäckning uppe på berget bestämmer vi att vi ses vid parkeringen i någon gång i eftermiddag. Vid parkeringen finns en något innehållsfattig outlet och en kiosk som serverar enklare mat och dryck.
Jag snörar på mig kängorna och börjar vandringen vid parkeringen i Skjeggedal och går de 4 kilometrarna på den nygjorda asfalterade vägen. Det är lätt att gå på asfalterad väg fast inte så kul, men definitivt pulshöjande.

Här kan man se hur högt och långt det är till Trolltunga
Här kan man se hur högt och långt det är till Trolltunga
Hike to Trolltunga - map
Karta till Trolltunga
Den nya vägen byggdes 2017 och leder till den översta parkeringen med 30 platser. Man sparar ca 2,5 - 3 timmar på att parkera på den övre parkeringen och förkorta vandringen med 8 km.
Den nya vägen byggdes 2017 och leder till den översta parkeringen med 30 platser.
När man passerar denna skylt har man klarat av den nya asfalterade vägen och drygt 400 höjdmeter.
När man passerar denna skylt har man klarat av den nya asfalterade vägen och drygt 400 höjdmeter.

Jag hinner upp till slutet av backen innan första bilen har tagit sig genom bommen och uppför vägen. Jag torkar bort några svettdroppar från pannan och sätter mig ner på en sten. Med den nya asfalterade vägen avklarad stannar jag till för en lättare frukostpaus. De morgonpigga människorna som jag passerade i backen upp, går nu om mig när jag sitter och njuter av den tidiga morgonluften. Vi hälsar glatt på varandra igen. Stämningen på berget är god även så här tidigt på morgonen. Det är ju en mil och 500 höjdmeter kvar och eftersom prognosen på yr.no visar på regn framåt förmiddagen är det bara att slänga på sig ryggsäcken och knalla vidare. Man vill ju inte bli fotograferad i regnoväder på Trolltunga.
Undrar förresten hur det går för Ylva uppför backen?

Här brukar det nog rinna mer vatten men denna sommar här ju varit väldigt torr så det var endast små rännilar som strök nerför berget.
Här brukar det nog rinna mer vatten men denna sommar här ju varit väldigt torr så det var endast små rännilar som strök nerför berget.
Man passerar några norska stugor första biten efter backen. Sedan ser man inte ett enda hus på hela vägen ,förutom de 2 rescue cabins som är utplacerade.
Man passerar några norska stugor första biten efter backen. Sedan ser man inte ett enda hus på hela vägen, förutom de 2 rescue cabins som är utplacerade.
Delar av leden är byggd med stora stenar som en trappa
Delar av leden är byggd med stora stenar som en trappa

Den svala brisen på berget svalkar skönt när vandringen fortsätter ganska brant stigande och nu börjar men förstå varför leden är markerad som svart. Denna utflykt är inte för den ovane. Längs vägen ser jag ändå en och annan som har jeans och gympaskor på sig, endast bärandes en vattenflaska – på en vandring som beräknas ta 10 – 12 timmar! Själv har jag fyllt ryggsäcken med bland annat dricka, mackor, frukt och snacks beståendes av choklad och nötter. Dessutom har jag packat ner extra underställ, fleecetröja, mössa och regnkläder. Det är ju svårt att veta hur mycket kläder det går åt.

Det är bara ca 15 grader när jag börjar vandringen på morgonen, men det räcker gott med shorts och T-shirt eftersom den första stigningen gör att jag snabbt bli väldigt varm. Dock behöver man inte släpa på så mycket vatten för med jämna mellanrum rinner det bäckar med friskt vatten som naturen bjuder på. Som liten fick man ju lära sig att endast dricka vatten som är i rörelse och det gäller även i de norska bergen.

När den här skylten dyker upp har vi gått mer än halvvägs till klippan...
När den här skylten dyker upp har vi gått mer än halvvägs till klippan…
Ett par som passar på att njuta av att läsa att de har avverkat mer än hälften av vandringen
Ett par som passar på att njuta av att läsa att de har avverkat mer än hälften av vandringen

Man hör många olika språk från de människor som man passerar eller blir passerad av. Det känns som att hela världen är representerad på de norska bergen.
Den tydligt markerade leden löper vidare på ganska ojämn mark där benen ibland måste lyftas ordentligt för att man ska kunna ta sig över eller runt de stora stenarna. Tur att jag har tränat i trappmaskinen på gymmet under våren! På vissa sträckor har man byggt trappor av stora platta stenar och helt plötsligt dyker det upp en grävmaskin på berget som ska göra det enklare för alla som vill ta sig an denna mycket populära vandring.

Det sägs att för 10 år sedan gick färre än 1000 personer till Trolltunga. 2018 väntas över 100 000 människor göra vandringen. Det är ganska imponerande med tanke på hur krävande denna tur är.

Trots att vår vandring börjar tidigt på morgonen är man aldrig långt ifrån andra människor. Det är en strid ström hela tiden.
Trots att vår vandring börjar tidigt på morgonen är man aldrig långt ifrån andra människor. Det är en strid ström hela tiden.

Efter ca 1 mils vandring ser jag den djupblå färgen från Ringedalsvatnet 700 meter nedanför oss. Den spektakulära vyn följer mig då och då resten av vandringen. På vissa ställen är det halt och brant och man får ta hjälp av rep. Den otränade kan nog få sig en utmaning vid vissa passager.
Längs vägen ser vi några som tältar och det visar sig vara ännu fler som tältar vid Trolltunga.

Schysst ställe att campa på
Schysst ställe att campa på

Jag fick erfara hur nyckfullt det kan vara på berget. Med endast ett par km kvar till slutmålet tittar jag ut över de majestätiska vyerna och ser hur molnen klättrar längs bergskanten. Till en början fascineras jag av naturens förändringar innan jag inser att det inte är ett litet moln som bara vill slicka kanten. Helt plötsligt är hela berget insvept i en grå massa som molnet bildat och jag ser knappt 15 meter framför mig. Jag börjar misströsta och tänker att det inte längre är möjligt att ta sig fram till Trollunga. Jag fortsätter ändå genom dimman och efter några minuter har molnet skingrat sig och sikten är återigen magisk. Det ihop med en näve nötblandning ger mig ny energi att fortsätta.

Efter ca 3,5 timmar kommer jag till slut fram till den episka klippan. Klippan som jag i många år funderat på att vandra till. I år kände jag mig mogen att ta steget, eller rättare sagt stegen – 44 552 (fram och tillbaka enligt appen i telefonen). Synd att Ylva inte är med mig och delar upplevelsen. Undrar förresten vad hon gör nu? Väntar hon vid parkeringen?

Jag har hört att väntan på att få beträda Trolltunga kan vara flera timmar så jag ställer mig direkt i kön och det visar sig vara en överdrift, i alla fall idag. I kön är stämningen god och jag pratar med Max and Chou från USA som även har hunnit med Preikestolen och Kjeragbolten på sin norgeresa. Många vill uppleva dessa 3 vandringar och framförallt få så bra bilder som möjligt när man poserar längst ut. Chou hjälper till att ta några bilder på mig när jag står där ute på klippan. Det är inte alls så farligt som det ser ut på bilderna. Klippan är ganska stor så svindelkänslan infinner sig aldrig. Dock är det många som inte verkar ha någon respekt för höjden alls. De springer fram och tillbaka bara någon meter ifrån stupen.

Förra året var det en dödsolycka på Trolltunga. En tjej halkade och föll handlöst ner. Danger zone attention-skylten behövs nog men många ignorerar den och sitter och dinglar med benen på kanten.

När den här skylten dök upp får man lite nya krafter att streta på den sista biten.
När den här skylten dök upp får man lite nya krafter att streta på den sista biten.
Kön till Trolltunga, idag var den ca 30 min när jag var där kl 9-10
Kön till Trolltunga, idag var den ca 30 min när jag var där kl 9-10
Kaxig posering på trolltunga. Ja, det är jag på bilden!
Kaxig posering på trolltunga. Ja, det är jag på bilden!

Efter en stund fotograferande på de andra människor som kliver ut på Trolltunga, är det så dags för lite välförtjänt lunch, fast klockan inte hunnit bli 10.

Många par vill förevigas ute på klippan
Många par vill förevigas ute på klippan

Posering på Trolltunga, fotografering, matsäck, vila. Check på dessa.
Efter drygt en timme vid Trolltunga tycker jag det börjar bli dags att vandra tillbaka till parkeringen och berätta för min fru hur det var där uppe. Jag hinner inte gå mer än några meter förrän jag ser en mycket trött men lycklig kvinna. Det är Ylva. Med en stor gnutta envishet och vilja har min fru stretat på i sitt eget tempo och till slut nått målet. Efter en stunds kramande gör vi om samma procedur. Posering vid Trolltunga, fotografering, matsäck, vila.

Ylva i en annan vinkel
Ylva i en annan vinkel
Motiven skiftar i takt med att vädret ändras
Motiven skiftar i takt med att vädret ändras

Missa inte att gå de extra hundra metrarna förbi Trolltunga. Här är det mycket lugnare och utsikten är än mer häpnadsväckande. Perfekt för att avnjuta matsäcken. Ytterligare någon km bort finns även en Preikestol om man vill och orkar.

Bara några meter till och bakom kullen och alla andra människor kan man i lugn och ro sitta och njuta av matsäcken och den magiska utsikten
Bara några meter till och bakom kullen och alla andra människor kan man i lugn och ro sitta och njuta av matsäcken och den magiska utsikten
Poserar lite på väg hem också
Poserar lite på väg hem också

Eftersom stor del av vandringen går på berg, alltså hårt underlag känns det i fötter och knän när man vänder hemåt. Vi (ja, vi går naturligtvis ihop hela vägen tillbaka) passerar många som haltar när de vandrar tillbaka till parkeringen. I vanliga fall brukar det gå fortare att ta sig nerför berget men inte denna gång. Knän och fötter värker så vilopauserna de sista kilometrarna blir tätare och längre. Då kan det kännas bra att man har lite snacks kvar i ryggsäcken, det lindrar smärtan i alla fall lite grann.

Korven i kiosken vad väldigt god när vi till slut återvänder till parkeringen. Vi rullar nedför berget och njuter av utsikten mot Hardangerfjorden och en halvtimme senare är vi tillbaka vid vår Hytte på Hildal Camping.
Vår tur denna gång till vårt sagolikt vackra grannland gick längs sydkusten och Norges sydligaste udde Lindesnes. Vi fortsätter längs kusten, badar vid fantastiska sandstränder, njuter av en av Norges Nationella turistvägar, sedan norrut via Stavanger och Bergen för att ta av österut inåt landet. Vi bor i hytter och tält i 5 dagar kring Hardengarfjorden men vackra vandringar och bilturer. Vi hann även med en avstickare till Lysefjorden och Kjeragbolten innan vi styrde kosan mot Oslo.

Det finns mycket att se i Norge. Mycket mer än att bara springa uppför några berg för att ta bilder att lägga ut på sociala medier. Se även från vår resa till Nordkap och Lofoten

Vill du också bocka av Trolltunga på din Bucket list. I mitt blogginlägg kan du läsa allt du behöver veta för en trevlig tur på berget. Läs mer här…

 

Din guide till Trolltunga

posted in: Norge | 0

Vill du läsa om min blogg Vandra till Trolltunga? Klicka här…

 

Funderar du på att vandra till Trolltunga? Här kommer några tips som du kanske kan ha nytta av på din väg till en av världens mest spektakulära klippor.

 

Att ta sig till Trolltunga

Från Oslo tar det ca 6 timmar med bil. Enklaste vägen är E134 och sväng av mot Odda på väg 13 och genom byn för att svänga av i Tyssedal där det är skyltat till Trolltunga. Fortsätt genom samhället och förbi första parkeringen vidare på en smal väg till Skjeggedal där den stora parkeringen finns. Vill man inte köra uppför berget finns taxibuss att boka från Odda eller Tyssedal.

Om du inte känner dig bekväm med de norska slingriga och smala vägarna är tåg ett utmärkt transportmedel. Ta tåget från Oslo till Voss, och fortsätt därifrån till Odda med buss. Boka tågbiljetten på NSB.

Spara 3 timmars vandring till Trolltunga. Vill du slippa den första stigningen på 400 i 4 km på ganska tråkig asfalterad väg kan man åka The Trolltunga Shuttlebus till den översta parkeringen Mågelitopp. Då slipper du även de sista ganska jobbiga 4 kilometrarna i nedförsbacke men ömmande knän. Det finns även 30 parkeringsplatser på den parkering och grindarna öppnar kl 06:00 och det kostar 600 NOK/dygn. Ska man parkera här bör man vara ute i god tid på dagen då den parkeringen snart blir full.

 

Boende vid Trolltunga

Jag rekommenderar att boka boende i god tid gärna 2 nätter. Det kan vara svårt att hitta boende i närheten under högsäsong. I Odda och Tyssedal finns Hotel, Vandrarhem och Campingar. Det skönt att slippa köra hemåt efter en sådan kraftansträngning som det är att vandra 20/28 km, därför är det bra att ha boende klart även efter vandringen.

 

Fotograferas på Trolltunga

Är du ensam eller vill ha bilder på dig och dina kompisar när ni poserar på Trolltunga och inte har någon i sällskapet som då kan ta bilden. Inga problem. Folk är väldigt hjälpsamma och ställer upp och tar den bild du vill ha. Jag fick hjälp av en trevlig kille från USA så stod före mig i kön. Jag hjälpte även till att fotografera några par och skickade bilder till dem i efterskott.

 

Måste man vandra så långt till Trolltunga?

Nej, det finns även en Via Ferrata som går turen betydligt kortare. Här kan du läsa vad Trolltunga Active har att erbjuda

 

Förbered inför vandring till Trolltunga

Ha koll på vädret (yr.no), det är ingen höjdare att vandra i låga moln, hellregn eller storm. Vädret är nyckfullt och ändrar sig snabbt. Är det varmt och skönt i dalen vid Odda kan det vara rysligt blåsigt och kallt på berget. Ta med extra kläder. På väg upp hade jag shorts och t-shirt men efter att ha suttit stilla en stund vid Trolltunga och blivit frusen var det skönt att byta till långbyxor. Regnjackan kom väl till pass eftersom det började regna på vägen tillbaka. Bekväma vandrarkängor är nästan ett måste då de ger ett mycket bättre stöd åt foten eftersom det är mycket sten och ojämn mark samt att det på vissa ställen kan vara väldigt vått och lerigt
Ge dig av tidigt på morgonen, för att slippa flera timmar i kö, väl framme vid Trolltunga.

För mer tips – besök Visit Norway

Vilka misstag kan man göra. Se den underhållande filmen från Visit Norway

Om du ändå ska åka till Norge och göra Trolltunga kanske ska du passa på att besöka dessa övriga höjdare:

Preikestolen
Preikestolen vid Lysefjorden
Kjeragbolten
Kjeragbolten vid Lysefjorden
Trollpikken
och så den nya ”uppstickaren” Trollpikken vid Egersund

 

Var ligger Trolltunga?

Här. Kartan visar även var Preikestolen och Kjeragbolten ligger.

Här ligger Trolltunga, Kjeragbolten och Preikestolen
Var ligger Trolltunga?

 

Vill du läsa om fler blogginlägg från Norge. Klicka här…

Top 10 Paris – things to do for free

10 saker att göra i Paris – som är gratis

Möt våren i Paris. Ett klassiskt uttryck som håller alla årstider. Hur som helst har så har jag samlat 10 saker du kan ta med dig om du ska resa till Paris, den energirika storstaden mitt i Frankrike, utan att tömma VISAkortet. Vi börjar med en riktig höjdare…

 

Gå vilse i Montmartre

Att sitta på trapporna nedanför Sacre Coeur med alla andra människor och lyssna på gatumusiker, titta på den fantastiska utsikten eller bara glo på folk är en riktig höjdare och alldeles gratis. Place du Tertre eller målarnas torg bör besökas om man vill se alla konstnärer sitta och måla kända Parismotiv eller roliga karikatyrteckningar av lyckliga turister.
Är du kaffesugen finns de som i hela Paris gott om alternativ, ingen entré alls. Ja,ja det kostar ju naturligtvis en bra slant om man väljer ett café på Place du Tertre, men det är samtidigt ganska underhållande att sitta och titta på allt folk.
När du sedan ska gå ner från berget, välj då en gata som du inte vet vart den leder. Det är då du ska gå vilse i Montmartre…

Uppleva underhållningen på Paris gator

En kille snurrar runt i en lyktstolpe samtidigt som han jonglerar med bollen. Hur är det möjligt undrar man. Men på Paris gator och torg verkar allt vara möjligt, här finns liksom inga begränsningar.
Sångare, musiker, målare och de makalösa kvinnor och män som klär ut sig och står blick stilla i timmar. Ja, nu ska man ju inte vara snål och bara stå och titta på alla dessa entertainers, en liten slant är de naturligtvis värda.

Killen med fotbollen heter Iya Traore och kommer från Guinea kan skådas i många filmer på Youtube, se här…

Skåda ståtliga statyer

Överallt i den franska huvudstaden kan du helt gratis gå runt och titta på konst. Vackra och märkliga skapelser finns att skåda på många parker, gator och torg.
Vill du betala och köa så finns ju naturligtvis Mona Lisa och hennes kompisar på Louvren som faktiskt en dag i månaden har fri entré. Räkna dock med att det är köer just den dagen.

Picknick i Paris parker

I Paris finns många stora och små parker att ha picknick i. Detta är även parisarna själva experter på. Hittar man ingen park går det även bra med en bänk eller en mur längs Seine. Baguette ska inmundigas, ihop med en flaska vitt. Då bör man dock vara flera som delar, alltså Inte på baguetten.
Jardin du Luxembourg eller Park Champ de Mars vid Eiffeltornet är några populära platser att slå sig ner i.

 

Fota fantastiska Eiffeltornet från femtio olika vinklar

Eiffeltornet med sina 300 meter dyker upp i vyn nästan var man än befinner sig i den franska huvudstaden. Därför är det är enkelt att fånga det mäktiga tornet från1889 på bild. Använd fantasin och placera något skojigt i för- eller bakgrund.
Naturligtvis kan du ta hissen (eller 1665 trappsteg) upp i tornet och få en fantastisk utsikt över staden, men utsikt kan man få helt gratis från t ex Montmartre. Det är nästen lika häftigt att glida omkring i området runt Eiffeltornet. Man får visserligen trängas med en hel del turister, men det kan det vara värt. Du slipper de timslånga köerna.

Leta detaljer i Paris och fotografera

med kameran, med mobilen eller bara med ögonen. Paris är fullt med fräna detaljer som gör att man gärna stannar upp och studerar dessa lite mer noggrant och vissa eftertänksamt. Inte bara Eiffeltornet, alltså.
Missa inte att titta högt upp och glöm för all del inte att titta ner där du går så du inte snubblar och trillar ner i Seine.

 

Leta kändisgravar på kyrkogårdarna

I Paris finns många vackra kyrkogårdar. Här kan man leta kändisgravar i något kusliga miljöer. Pére-Lachaiseär en av de mest kända men bilderna nedan är från Montmartrekyrkogården. Vid entréerna till denna finns en karta med namnen på de som vilar här.

 

 

Vandra längs Seine

Ett populärt turistmål är att åka guidade turer med båt på floden men jag tycker att man upplever mer om man går på flodkajen. Passa även på att titta lite extra på de fantastiska broarna som binder ihop båda sidorna. Pont Neuf är extra spektakulär.

Besök klassikerna i Paris

Är du i Paris för första gången tycker i alla fall jag att man bör besöka Triumfbågen, SacreCuer, Eiffeltornet, Notre Dame, Louvren, Champ´s Elysees, Operan och Place de la Concorde. Visst räcker det gott att ”bara” strosa runt dessa platser och känna in miljöerna.

Ta en fika på café i Paris

Detta är naturligtvis inte gratis men du behöver i alla fall inte betala någon entré.

 

 

 

 

Weekend i Dublin

posted in: Irland | 0

Likt Leopold Bloom den 16 juni 1904, är även vi ute på en Odysse i Dublin. Huvudkaraktären i James Joyce litterära mästerverk, Odysseus, dyker upp överallt i Dublin och har till och med namngivit vårt hotell – Blooms hotell. Vi har dock mer tid till förfogande än de 24 timmar han hade att spendera på sitt äventyr i den gemytliga irländska huvudstaden.

Vi ska hitta Dublins bästa pub

Irländsk sportdryck
Irländsk sportdryck

Jag och kompisen Mattias hade ett uttalat mål med vår resa – att hitta Dublins mest genuina pub. Vi älskar irländsk musik och ogillar inte heller alls ölen från denna ö. Detta i kombination med att vi båda tycker mycket om att fotografera gör att denna helg får bli en kombination av dessa 3 intressen. Först vill jag guida dig runt i den gröna öns gemytliga huvudstad, Dublin. Lär känna staden som är känd för sitt trevliga och glada folk, dess mängder av pubar i nästan varje gathörn samt ta en promenad över Ha’penny bridge i solnedgången över floden Liffey.

Resans första Guinness

Resans första Guinness beställer vi strax efter att vi checkat in på vårt hotell vid fredag lunch. Hotellbaren öppnade precis och vi kastar oss direkt över en Irish Stew. Mätta och belåtna ger vi oss ut i vimlet på Dublins trånga gemytliga gator. Första stoppet blir Trinity College, där vi läser om The Book of Kells för att sedan gå vidare till det magiska biblioteket som ser ut att vara hämtat ur en Harry Potter-historia. Våra kameror går varma. Vi blir kvar länge och fotograferar från alla tänkbara vinklar och får definitivt valuta för de 14 EUR vi har betalat i entré. Ett tips är att köpa biljett på nätet i förväg så slipper man köa så länge till Världens vackraste bibliotek. Om du skulle glömma det så är det ändå väl värt väntan.

Trinity College Library, det berömda bibliotek i det berömda universitetet
Trinity College Library, det berömda bibliotek i det berömda universitetet
Många är de kända personer som står som byst i Trinity College Library
Många är de kända personer som står som byst i Trinity College Library
Trinity College Librarys vackra tak
Trinity College Librarys vackra tak
Vi hamnade mitt i en landhockeymatch när vi besökte Trinity College
Vi hamnade mitt i en landhockeymatch när vi besökte Trinity College
Det regnade visserligen en del men detta är kanske lite överdrivet. Lite kul gatukonst!
Det regnade visserligen en del men detta är kanske lite överdrivet. Lite kul gatukonst!

På Irland får man den perfekta starten på dagen med en Full Irish Breakfast. Denna morgon inmundigas den på The Old Mill på Temple Bar Square som blev fullt en kvart efter att de öppnade. Det blev fullt i magen också. Nu är vi laddade för en Full Irish day in Dublin

En full Irish breakfast är ett måste när man besöker denna ö
En full Irish breakfast är ett måste när man besöker denna ö

Nu mätta och belåtna fortsätter vi vandringen i den mysiga irländska staden.

Christ Church i bakgrunden
Christ Church i bakgrunden
Christ Church i Dublin
Christ Church i Dublin
Vår i Dublin. Magnolian bjuder på blomsterprakt framför slottet
Vår i Dublin. Magnolian bjuder på blomsterprakt framför slottet
Dublin Castle
Dublin Castle
Park S:t Stephens Green visar upp en begynnande vårgrönska
Park S:t Stephens Green visar upp en begynnande vårgrönska
Ha´penny bridge, ett av Dublins mest kända landmärken
Ha´penny bridge, ett av Dublins mest kända landmärken
En del pubar pryder sin yttervägg med snygga målningar - här Auld Dubliner
En del pubar pryder sin yttervägg med snygga målningar – här Auld Dubliner
En typisk dörrportal i Dublin
En typisk dörrportal i Dublin
Den 120 meter höga The Spire syns från nästa hela stan. Den är så hög att hela inte får plats i bilden
Den 120 meter höga The Spire syns från nästa hela stan. Den är så hög att hela inte får plats i bilden

Ett besök på Jameson känns som ett måste och det är väl värt pengarna. Vår guide Lawrence lär oss hur man framställer whiskey och skillnaderna mellan skotsk, irländsk och burboun. I slutet av guideningen får vi ett litet smakprov av de tre typerna. En whiskeydrink ingår i priset så vi slår oss ner i den trevliga miljön och låter den kalla drinken rinna ner i våra strupar.

Jameson Irish Whiskey
Jameson Irish Whiskey
En guidad rundvandring på Jamesonmuseet med avslutande whiskeyprovning
En guidad rundvandring på Jamesonmuseet med avslutande whiskeyprovning
En snygg bar på Jameson's
En snygg bar på Jameson’s

 

Dublins bästa pubar

Hur gick det då med målet att hitta den mest genuina och bästa puben i Dublin? För att klara av att besöka så många pubar som möjligt beslutade vi oss för en regel – max en (1) öl på varje ställe. Hur ska det gå? Kunde vi följa denna till synes enkla regel? Här kommer min lista över de 10 bästa pubarna i Dublin.

Brannigan's.
10. Brannigan’s.

På 10:de plats kommer Brannigans. Med adress 9 Cathedral Street på norra sidan av Liffey ligger denna, hos lokalbefolkningen, väldigt populära pub. Strax före lunchtid hittar vi hit och därför är det ganska lugnt. Några äldre farbröder som verkar ha sitt stambord sitter och språkar och allteftersom fylls bordet på med fler kepsprydda herrar. Vi njuter av en skummigt Ohara’s (ja, det finns många andra mycket goda alternativ till Guinness…) innan vi lämnar lugnet på denna charmiga pub. Brannigans webbsida

 

9. Vat House Pub på Blooms Hotel
9. Vat House Pub på Blooms Hotel

Vat House Pub på Blooms Hotel på 3-6 Anglesea Street i Temple Bar district. Varje kväll avslutades på vår hotellbar. Varje kväll spelades det Traditional Irish Music. Varje kväll var det också ett himla drag. Webbsida

 

8.The Oliver St.John Gogarts
8.The Oliver St.John Gogarts

The Oliver St John Gogarts på 18-21 Anglesea Street i Temple Bar District. Här råder full fart från tidig eftermiddag till sen natt. Stundtals är det så fullt att man knappt kan flytta sin arm i rätt vinkel för att försöka sippa i sig några droppar av den goda dryck som man beställt vid bardisken. Kvällstid dunkar det frisk från musiken och ljudnivån är lika hög som alkoholhalten i de många öldrickande turisternas blodomlopp. Hit går man om man vill ha tjo och tjim i glatt sällskap med likasinnade i flera våningar.  Besök webbsida

 

7. Foley's
7. Foley’s
Dörrvakten visade oss: "Första dörren till höger och genom korridoren och sedan...
Dörrvakten visade oss: ”Första dörren till höger och genom korridoren och sedan…
...fortsätter ni upp tre våningar. Där hittar ni restaurangen"
…fortsätter ni upp tre våningar. Där hittar ni restaurangen”

7. Foley’s. Hamburgaren smakade väldigt gott! En riktig höjdarpub med en våning för Stand up, en våning för de hungriga och en för de som bara är törstiga. Det är lätt att gå vilse bland gångar och trappor men vi hittade både in och ut med lite hjälp av dörrvakten som var på sitt allra bästa humör. Vi såg inga sura miner hos några dörrvakter. Det fanns förresten överhuvudtaget inte många dörrvakter i Dublin. Ni hittar denna bar på 1 Merrion Row nära en annan favorit. Besök Folye’s webbsida

 

6.John Mulligan
6.John Mulligan
På John Mulligans tyckte vi det var dags för en Jameson.
På John Mulligans tyckte vi det var dags för en Jameson.

6.John Mulligan är en pub från 1782 som är lika charmig som den är liten. Här äter man inte utan här dricker man, och vi valde att dricka en Jameson. Vill du besöka denna pärla får du ta dig till 8 Poolbeg St eller besök webbsidan.

 

5.The Brazen Head
5.The Brazen Head
Många fat som väntar på att bli uppdruckna vid entrén till Brazen head
Många fat som väntar på att bli uppdruckna vid entrén till Brazen head

5. Brazen Head är inte bara Dublins äldsta pub utan hela Irlands äldsta pub. Dörrarna slogs upp första gången 1198, och det är väl en anledning så god som någon att placera sig på en god femteplats på denna lista. Vid första besöket är det lätt att gå vilse bland alla gångar och prång men man har, som tur är, alltid nära till en bardisk ifall man blir törstig när man irrar runt. Irlands äldsta pub stoltserar med Live music every night och du hittar Brazen Head på 20 Lower Bridge Street. Besök webbsida

 

4. Guiness Storehouse
4. Guiness Storehouse

Nästan alla traditionella pubar i Dublin är dovt mörka men gemytligt trånga, dock inte på översta våningen i Guinness Storehouse. Här flödar ljuset in genom stora panoramafönster i samma takt som Guinness flödar ner i glasen. Guinness Storehouse är en av Dublins största turistattraktioner. Här kan du lära dig allt om hur man framställer Irlands nationaldryck. Puben på sjunde våningen är en god avslutning vid ett givet besöksmål när du är i Dublin.
Guinness Storehouse finner du på St James’s Gate.

Top 3 bästa pubar i Dublin

Nu har vi kommit till pallplaceringarna och nummer tre är en riktig klassiker…

3.The Temple Bar
3.The Temple Bar
Temple bar, en av många bardiskar
Temple bar, en av många bardiskar
Redan kl 13 på eftermiddags började den Irländska musiken vilket den gör 7 dagar i veckan
Redan kl 13 på eftermiddags började den Irländska musiken vilket den gör 7 dagar i veckan
3.  The Temple bar. Dublins mest kända pub. Den har ju fått en hel stadsdel uppkallad efter sig och behöver väl egentligen ingen närmare presentation. De flesta besökare är turister och de gör helt rätt i att vara här, för detta är ett ställe med bra drag och här träffar man folk från alla världsdelar.
När tre herrar med instrument kommer in på Temple Bar och ska börja spela klockan ett på söndagseftermiddagen inser vi att vi kommer att få problem. Våra öl har precis tagit slut och vi har ju vår regel om max en öl per pub. Vi vill ju så gärna lyssna på den traditionella irländska musiken som vi båda älskar och vi kan ju inte sitta i baren och ta upp plats utan något i glasen. Vi löser detta uppstådda problem med att beställa in var sin Irish Coffee i stället och på så sätt kan vi sitta kvar och lyssna en stund till. Stämningen är hög i denna klassiska irländska pubmiljö och stämningen blir ännu högre när alla klappar i takt till ”Whiskey in the jar”. The Temple Bar webbsida

 

2. O'Donoghue's
2. O’Donoghue’s
Victor tar i för full hals och visar sig ha en fantastisk stämma som sprider de irländska tonerna långt in i lokalen
Victor tar i för full hals och visar sig ha en fantastisk stämma som sprider de irländska tonerna långt in i lokalen
På O'Donoghues är det fullt redan tidigt på lördagseftermiddagen
På O’Donoghues är det fullt redan tidigt på lördagseftermiddagen
2.O’Donoghue’s på 15 Merrion Row ska besökas när man är i Dublin. Redan tidigt på eftermiddagen är det trångt men stämningen är god och positiv. Kan den vara annat när ölen flödar ikapp med den traditionella irländska musiken. Vi letar oss runt ett tag i alla utrymmen i denna genuina och klassiska pub. Detta var en speceriaffär innan familjen O’Donoghues köpte upp stället och gjorde om den till pub på 30-talet. Ett synnerligen lyckat köp. Vi lyckas hitta en plats och efter en stunds köande vid baren får vi våra efterlängtade Guinness. Vi stod där och hängde ett tag innan det blev ledigt i baren. Samtidigt kom tre män in med instrument och vi sitter perfekt på första parkett. På O’donoghues sitter irländsk musikhistoria i väggarna, och överallt finns bilder på Irlands kanske mest kända musikgrupp – The Dubliners. Det var just här de träffades och spelade första gångerna. De var inte på plats ikväll men väl Victor och hans 2 polare som vi bekantade oss närmare med. Med flinka fingrar på strängarna och på en mängd olika flöjter får vi höra många finstämda irländska melodier och när Victor tar ton med sin makalösa stämma blir det hög kvalitet på framträdandet. websida

 

And the winner is…

1. Dame Tavern
1. Dame Tavern
Stämningen är hög. Här bjuds vi på irländsk show i över två timmar
Stämningen är hög. Här bjuds vi på irländsk show i över två timmar
Musiken fortsätter hela kvällen och det blir varmt och fuktigt i lokalen
Musiken fortsätter hela kvällen och det blir varmt och fuktigt i lokale

1.Dame Tavern. Denna lilla pub med endast 1 bardisk (!) som endast serverar dryck är en överraskande vinnare. Jag ska berätta varför:
Det har blivit sista kvällen i Dublin, vi har varit i det mer turistiga Temple Bar district flera gånger och nu sökte vi en mer genuint irländsk pub. Efter lite kryssande hamnar vi på Dame Lane i en ganska lugn del av staden. Mattias öppnar dörren till en pub för han tycker sig höra musik komma strömmandes. Han vänder sig mot mig och utbrister ”Mats, kom! Det är hit vi ska”. Jag förstår genast varför när jag ser 5 goa gubbar, säkert är över 65 år gamla, som med var sitt instrument sitter i soffan och bjuder på en show av sällan skådat slag.
Vi beställer var sin Guinness och slår oss ner i den lilla soffan mitt emot och får den upplevelse som vi så gärna önskade få. Det spelas på gitarrer, banjo, mandolin, flöjt, munspel och en triangel!  Den skäggige mannen som inte har något instrument med sig brister ut i sång med sin fantastiska stämma och drar ner många applåder och skratt. Om möjligt höjs den redan goda stämningen ännu mer och ännu högre blir den när han börjar dansa.

Under kvällen tillkommer hela tiden irländare som välbekant hejar på varandra och på farbröderna i soffan. Detta är en pub för lokalbefolkningen. Al och Carmel som bor bara ett par kvarter bort från Dame Tavern sätter sig vid vårt bord. De berättar att dessa herrar spelar på Dame Tavern varje söndag året om, ibland är de tre och ibland över tio personer i denna musikgrupp. Från deras instrument ljuder klassiska irländska tongångar men även en del rock- och soulklassiker. Vi förklarar för våra kompisar vid bordet att vi aldrig har upplevt något liknande i Sverige och vi ryser när alla på puben tar i för full hals och stämmer upp i de välkända styckena som spelas och sjungs. Emellanåt står nästan alla på den lilla puben upp och unisont brister ut i allsång och glädjen är total.
Naturligtvis har vi frångått vår regel med max en öl per pub. Här drack vi betydligt fler men ändå tyckte våra bordsvänner att vi drack för dåligt…
Ja, dessa irländare, de kan det här med fest!

Efter ett par timmar lämnar farbröderna över till en yngre förmåga som fortsätter att leverera bra musik långt in på den sena söndagskvällen. Euforiska lämnar vi Dame Tavern och vandrar gnolandes på några irländska folkvisor tillbaka till hotellet. Vi känner i hela kroppen att vi har hittat den bästa och mest genuina puben!
”I met my love by the gas works wall, Dreamed a dream by the old canal, I kissed my girl by the factory wall, Dirty old town, Dirty old town…”

 

Många är de pubar i Dublin där man kan få sig en Guinness serverad på dess karakteristiska sätt. Vi hittade naturligtvis inte alla och det finns självklart fler ställen som kan och bör besökas.  Jag har skapat min lista och hoppas du har nytta av den om du besöker Dublin någon gång.

Det tappas upp en och annan Guinness i denna stad under ett dygn. Man undrar ju hur många?
Det tappas upp en och annan Guinness i denna stad under ett dygn. Man undrar ju hur många?
En alldeles nyupphälld Guiness. Den ska stå en liten stund innan det är dags att avnjuta mästerverket
En alldeles nyupphälld Guiness. Den ska stå en liten stund innan det är dags att avnjuta mästerverket
Här står godsakerna på rad på O'Donoghues
Här står godsakerna på rad på O’Donoghues

Dublin är väl inte Europas vackraste stad men absolut en av de charmigaste.

Två färgglada hus på andra sidan floden Liffey
Två färgglada hus på andra sidan floden Liffey
Två färglada dörrar på ett gult hus
Två färglada dörrar på ett gult hus
Ha'penny Bridge i solnedgången
Ha’penny Bridge i solnedgången

Ett sista tips bara…

...glöm inte bort att titta till vänster när du ska gå över gatan.
…glöm inte bort att titta till vänster när du ska gå över gatan.

Seychellerna – Praslin

”Ett akvarium” utbrister Ylva när hon står på piren i hamnen och tittar ner i det klara vattnet. Hundratals fiskar i alla regnbågens färger simmar lugnt omkring i den klara vattnet. De verkar hälsa oss välkomna till Seychellerna.

Fiskar i hamnar på Praslin

 

Båten Cat Cocos tog oss från Mahe till Praslin
Båten Cat Cocos tog oss från Mahe till Praslin

Efter ett dygn på resande fot, med mellanlandningar i Amsterdam och Dubai, tog vår jumbojet mark på den lilla, lilla flygplatsen på ön Mahe i världens minsta huvudstad Victoria. Planet var definitivt större än hela terminalbyggnaden. Den långsamma kön i passkontrollen kändes lite frustrerande då vi gärna ville hinna med den båt som skulle ta oss till den näst största av Seychellernas öar, Praslin.

Båten har 3 avgångar/dag och en ny väntan på 6 timmar var vad som stod till buds om vi missade den närmsta avgången. (se tidtabell på Cat Cocos)  Till slut fick vi visa upp våra pass och välkomnades till Seychellerna. En taxi tog oss snabbt till färjeläget och biljettlösa var vi på plats 10 min innan båten skulle avgå.

”Don’t worry, the boat won’t leave without you” sa kvinnan bakom luckan, i den varma och trånga lokalen där biljetterna såldes i hamnen. Det gick inte speciellt fort här heller. Vi tog kvinnan på orden, slutade fixera oss på klockslag och tider och slappnade av precis som ö-borna själva verkade göra. En behaglig känsla av ”det ordnar sig” och ”glöm tidtabellen – vi åker när alla är ombord” infann sig. Väl ombord på båten, trötta efter en lång resa, spanade vi ut över relingen på båten när helt plötsligt ett par flygfiskar kom farandes strax ovanför vattenytan. Upplevelsen ger ny energi och vi njuter i fulla drag av båtfärden mot Praslin.

 

Vår palm på stranden Anse Volbert. Utsikten från vårt boende under sju dagar.
Vår palm på stranden Anse Volbert. Utsikten från vårt boende under sju dagar.

Trötta och hungriga ville vi gärna ta oss till vårt rum så snart som möjligt för att byta långbyxorna mot badbyxor. Den trevlige och pratglada taxichauffören tar oss till hotellet, via både bankomat och livsmedelsaffär. Livsmedel kanske var att ta i, det var mest snacks och läsk, men lite ätbart införskaffades.

Vår bungalow närs stranden Anse Volbert
Vår bungalow närs stranden Anse Volbert

När vi anländer till Hotel Cote d’Or Club tackar vi ja när vi får frågan om vi önskar äta lunch här. Vi visas till vår bungalow och tror knappt våra ögon när vi ser hur vacker stranden är. Läget på vår bungalow vid stranden Anse Volbert eller Cote d’Or som den också heter kan inte vara bättre. Efter ett underbart dopp i det 28 grader varma vattnet går vi till restaurangen. Vi blir hänvisade till ett bord…på stranden…under en palm. Kan det bli bättre än så här? En liten illgrön ödla gör oss sällskap i väntan på maten. Vi njuter av det fantastiskt goda italienska köket som bjuds och konstaterar gemensamt att här kommer vi nog att trivas under den vecka vi ska bo på den här ön.

Den här underbart vackra vyn mot stranden Anse Volbert mötte oss varje dag
Den här underbart vackra vyn mot stranden Anse Volbert mötte oss varje dag
Vi skyddar oss mot solen i vår strandkoja under palmerna på vackra Anse Lazio
Vi skyddar oss mot solen i vår strandkoja under palmerna på vackra Anse Lazio

 

Anse Lazio – världens vackraste strand

Med fötterna i den heta och fuktiga sanden ser vi oss omkring när vi gör vårt första besök på en av alla paradisstränder på Seychellerna (förutom den vi bor vid förstås…). Vid en första anblick ser stranden tom ut. Konstigt,var är alla människor? Det är så varmt att det knappt går att vara i solen så folk har gömt sig under palmbladen eller står med endast huvudet ovanför ytan av det turkosa vattnet. Vi gör iordning en plats i sanden under några palmer. Det känns som att vi har byggt oss en liten koja med fantastisk utsikt ut över en magiskt vacker strand med så där turkost vatten som man bara tror finns i resebroschyrer. En magisk plats! Här skulle det hända grejer senare under veckan, visade det sig. Men det får du läsa om lite längre fram…

Under våra dagar på Seychellerna ser vi inte en enda försäljare som går omkring på stranden och pockar på uppmärksamhet. Skönt! Ska man äta eller dricka måste man ta med eget, eller som man kan göra här, gå till den trevlig restaurangen Le Chevalier som ligger i anslutning till stranden Anse Lazio.

Världens vackraste strand
Det 28-gradiga vattnet svalkar inte jättemycket i värmen, men är underbart är plaska i…
En kokosnöt som har spolats upp förgyller Anse Lazio
En kokosnöt som har spolats upp förgyller Anse Lazio
De många palmerna bidrar till att Anse Lazio anses som en av de vackraste stränderna i världen
De många palmerna bidrar till att Anse Lazio anses som en av de vackraste stränderna i världen

Våra tio dagar på Seychellerna bjöd definitivt på det vi kommit hit för att uppleva, plus lite till. Turkost vatten som sköljer över de mjukt formade granitklipporna vackert ”placerade” på de vita stränderna, palmer som vajar högt upp i luften eller släpar sina vackra blad i sanden. Jättesköldpaddor, ödlor, gigantiska fladdermöss och tusentals färggranna fiskar är några av de djur vi fick möta på nära håll. Strålande solnedgångar, cykelturer, gästvänlighet och väldigt god mat kan ni också läsa om i dessa blogginlägg som jag har delat upp i 3 med början på ön Praslin. Välkommen till bloggen – följ med oss på äventyr!

Seychellerna är en ögrupp bestående av 115 öar mitt ute i Indiska oceanen, en bra bit utanför Afrikas östra kust, strax söder om ekvatorn. Öarna är inte bara kända för det jag räknade upp här, utan även känt för oss svenskar för att prinsessan Madeleine med maken Chris O’Neill firade sin bröllopsresa på en av de finaste öarna.

Bästa tiden att packa ner badbyxorna och snorkeln för att flyga hit är mellan oktober och april. Väljer man andra delen av året bör man även ta med sig paraplyet. Långkalsongerna kan dock ligga kvar i garderoben oavsett när man åker då medeldagstemperaturen ligger runt 30 grader under högsäsong, några grader svalare under regnsäsongen.
Man klarar sig utmärkt med engelska här men de flesta pratar även franska och kreolska.

Anse Volbert

Utsikten från vår bungalow, längst ner i raden längs stranden, är som ögongodis. Vi konstaterar ganska snart att vi inte hör till dem som gärna ligger stilla i solstolarna så utflykterna blir många under de sju dagarna vi bodde på ön Praslin.

Vy från vår bungalow vid Anse Volbert
Vy från vår bungalow vid Anse Volbert
Den här lilla rackaren gjorde oss sällskap vid lunchen
Den här lilla rackaren gjorde oss sällskap vid lunchen
Byn Anse Volbert Village. Här finns souvenirbutiker, restauranger, hotell, matvarubutiker och klädaffärer.
Byn Anse Volbert Village. Här finns souvenirbutiker, restauranger, hotell, matvarubutiker och klädaffärer.
Fiskelycka! Två grabbar som stolt visar upp sin fångst.
Fiskelycka! Två grabbar som stolt visar upp sin fångst.
En palm att stötta sig mot behövs när man gått längs hela den 2,5 km långa stranden Anse Volbert
En palm att stötta sig mot behövs när man gått längs hela den 2,5 km långa stranden Anse Volbert
Anse Volbert, den norra delen av stranden där byn ligger
Anse Volbert, den norra delen av stranden där byn ligger
Många färgglada blommor i "vår trädgård"
Många färgglada blommor i ”vår trädgård”
Ett förälskat par promenerar på Anse Volbert i skymningsljuset
Ett förälskat par promenerar på Anse Volbert i skymningsljuset

 

Valle De Mai – Coco de meer

Vallee de Mai, detta djungelparadis och Seychellernas största och viktigaste nationalpark. Vi slog oss ihop med flera andra par och gick en guidad tur med en mycket underhållare och glad ung biolog. Han visar upp den världsberömda Coco de meer palmen som endast finns på Seychellerna. De nästa 20 hektar stora nationalparken Valle de Mai är sedan 1983 med på Unescos världsarvslista.

Vår guide delar flera gånger med sig av sina synpunkter kring de rika ryssar och kineser som håller på att exploatera ön med stora lyxiga hotell. Han vill bevara ön och dess unika natur. Många av innevånarna på öarna delar hans oro.
Vi hade hoppats på att få se fler djur och insekter än de grodor och några ödlor vi fick se, men de valde att göra annat så här dags på dygnet. En svart papegoja, en av många endemiska arter, svischade snabbt förbi bland palmbladen. Efter ett par timmars tur i Valle de Mai och många liter vatten senare stiger vi ombord på den lokala bussen, vilket är ett äventyr i sig men både praktiskt och billigt. Slutmålet för bussturen var den vackra stranden Anse Lazio. Efter en något skumpig färd kliver vi av bussen och går den sista biten. Det första vi möts av när vi siktat stranden är ett par jättesköldpaddor som har fattat tycke för varandra i en inhängnad. Parningsaktens stönanden finner både vi och övriga åskådare väldigt underhållande.

Guiden visar stolt upp nötkärnan från en Coco de mer-palm. Gissa om det är en han- eller honplanta...
Guiden visar stolt upp nötkärnan från en Coco de mer-palm. Gissa om det är en han- eller honplanta…
På guidad tur i Nationalparken Valle De Mai
På guidad tur i Nationalparken Valle De Mai
Valle de Mai

 

Utflykt till ön Curieuse

Svetten rinner över hela kroppen och klockan har inte slagit nio än. Vi vandrar längs vår strand, Anse Volbert, på väg till båten som ska ta oss med på en utflykt till ön Curieuse. Efter en halvtimmes färd i den lilla båten tillsammans med 10 andra turister från hela världen, glider vi iland på en fantastiskt vacker ö. Vi möts av turkost vatten, palmer, kritvit sand och svarta mäktigt formade granitklippor som ligger vid vattenbrynet. Väl iland bjuder ön på nästa häftiga upplevelse, jättesköldpaddor. Här finns över 200 individer av detta urdjur som vankar fram och tillbaka i jakt på grönt. Nåja, vankar och vankar, de flesta ligger mest still. Lite gott gräs verkar sätta fart på den mest sömniga jättesköldpadda och vi imponeras av hur häpnadsväckande stora när de blir när de reser på sig och sträcker ut halsen för att komma åt godsakerna vi erbjuder.

Det första vi såg av Curieuse var den här exotiska stranden med dem för seychellerna typiska granitklipporna
Det första vi såg av Curieuse var den här exotiska stranden med dem för seychellerna typiska granitklipporna
Ett besök på Curieuse är ett måste om man besöker de Seychelliska öarna
Ett besök på Curieuse är ett måste om man besöker de Seychelliska öarna
Dessa urdjur kan bli över 100 år gamla
Dessa urdjur kan bli över 100 år gamla
Hungriga jättesköldpaddor
Hungriga jättesköldpaddor
Strandliv.
Strandliv.

En vandring tvärs över ön Curieuse tar oss till stranden Anse St Jose. Enligt guiden skulle promenaden ta 20 minuter men som allt annat här på ön tar allt mycket längre tid. Kanske är det vi som anammat den lite långdammar livsstilen? Tjugo minuter blir nog närmare en timme men vad gör det när vi vandrar i landskap med palmskogar, mangroveträsk och uppför häftiga bergskullar med läckert formade granitklippor. Exotiska fåglar, jättestora krabbor och snäckor skådar vi längs vägen.

Vid en utsiktspunkt ser vi från ovan flera stora eagle rays  (örnrockor) flyga fram under vattnet i bukten nedanför oss. Väl framme vid den fantastiska stranden Anse St Jose hinner vi med ett dopp i det klara, turkosa vattnet innan vi blir serverade grillad barracuda och goda sallader. Mycket gott! Vi dricker litervis med vatten för att kompensera vätskeförlusten under vandringen.

Många krabbor såg vi på vandringen genom ön Curieuse, Hur många krabbor ser du på bilden?
Många krabbor såg vi på vandringen genom ön Curieuse, Hur många krabbor ser du på bilden?
Promenaden går genom fantastisk natur genom en liten del av ön Curieuse. Härifrån såg vi stora örnrockor
Promenaden går genom fantastisk natur genom en liten del av ön Curieuse. Härifrån såg vi stora örnrockor
Grillad barracuda stod på menyn idag
Grillad barracuda stod på menyn idag
Vi gick genom skogar av palmer på Curieuse
Vi gick genom skogar av palmer på Curieuse
Anse ST Jose, här stryker fiskar runt våra ben och vi har en hel strandremsa alldeles för oss själva. Paradiset!
Anse St Jose, här stryker fiskar runt våra ben och vi har en hel strandremsa alldeles för oss själva. Paradiset!

Vi stannar till vid St Pierre, den lilla ön som anses vara ett av de bästa snorklingsställena runt Praslin. Jag ligger och plaskar vid ytan och får syn på ett stim med flera hundra vackert klarblå fiskar. Bara ett par meter under mig glider de sakta fram i det klara, böljande vattnet. Jag beundrar akvarievyn under några minuter innan jag försöker påkalla Ylvas uppmärksamhet. Det bubblar och sprutar vatten om mig, men Ylva varken ser eller hör mig så jag blir ensam om upplevelsen.  På väg hemåt med båten delar vi sprudlande med oss av varandras upplevelser i vattnet. Jag berättade nog förresten för alla på båten vad jag hade sett, flera gånger om dessutom… Jag ser vackra, skinande blå fiskar framför mig resten av dagen, bilder som etsat sig kvar i minnet.

En perfekt snorklingsö, St Pierre
En perfekt snorklingsö, St Pierre

 

Många kvällar tillbringade vi vandrandes längs stranden Anse Volbert. Vi fick uppleva en sprakande åskväder över horisonten första kvällen och även fina kvällar med vackra solnedgångar.

En av alla kvällspromenader på Anse Volbert slutade med fotografering med kameran på stativ
En av alla kvällspromenader på Anse Volbert slutade med fotografering med kameran på stativ
Liv och rörelse på den norra delan av Anse Volbert även på kvällen
Liv och rörelse på den norra delan av Anse Volbert även på kvällen

Det varma vattnet smeker behagligt runt vader och fötter när vi promenerar på vår strand, Anse Volbert. Vi är på väg till byns bästa restaurang för att avnjuta den välkända, mycket läckra buffén. Plötsligt dammar det till under vattnet där jag sätter ner min fot. En rocka som blev störd av vår närvaro och vispar till sanden när den simmar iväg. De största rockor vi ser i närheten av stranden är dryga metern mellan ”vingspetsarna”. ”De är inte farliga, men undvik att trampa på dem för då kan du bli stungen”. Så svarar hotellpersonalen på våra frågor om det finns något att akta sig för i de fantastiskt vackra vattnet. Lättare sagt än gjort då rockor är experter på att bädda ner sig i sanden så att endast ögonen sticker upp. Vi hoppas att rockorna ska upptäcka oss och ha vänligheten att flytta sig om vi kommer för nära. Förutom rockorna är det endast en och annan pytteliten haj som bryter akvariekänslan.
När en vithaj bet ihjäl en brittisk turist på en strand på Seychellerna 2010 påbörjades en frenetisk jakt på alla hajar i närheten av öarna. Många hajar fick sätta livet till vilket medförde att andra djur har förökat sig, t ex rockorna. Hajarna då? De behöver man inte vara rädd för här längre.

De största rockor vi ser i närheten av stranden är dryga metern mellan "vingspetsarna"
De största rockor vi ser i närheten av stranden är dryga metern mellan ”vingspetsarna”
När tidvattnet har dragit sig tillbaka bildas vackra formationer på stranden
När tidvattnet har dragit sig tillbaka bildas vackra formationer på stranden
Fruitbats, stora fladdermöss som lever på frukt, flög över oss längs strandkanten
Fruitbats, stora fladdermöss som lever på frukt, flög över oss längs strandkanten
Vi hade turen att få skåda ett par svarta papegojor, en endemisk art
Vi hade turen att få skåda ett par svarta papegojor, en endemisk art

Efter att ha mumsat i oss den läckra buffén med mycket grillat kött och dagens fångst från havet på Les Lauriers och delat en flaska svalkande vitt vin, valde vi att promenera hem via stranden. Det finns en bilväg men man undviker gärna den på kvällarna då det inte finns några trottoarer eller vägrenar. Väl nere vid stranden visade det sig det inte var mycket kvar av den… Tidvattnet hade nafsat åt sig så gott som all strand. Inga lampor lyser upp vid vattenbrynet, istället vi fick strålande hjälp av en starkt lysande fullmåne. Det var lite kusligt att gå där i vattnet med skorna i handen känna alger och andra växter svepa runt fötter, med vetskap om att här finns även rockor och krabbor, men samtidigt en häftig upplevelse. Upplevelsen förstärktes ytterligare av de gigantiska fladdermössen som svävar ovanför oss. Fladdermöss och månsken är ju en spännande kombo.

 

En hyrbil gav oss möjlighet att ta oss lite längre och att utforska utan att behöva tänka på busstidtabeller. Friare men dyrare. Hotellet hjälpte oss att kontakta hyrbilsfirman och allt gick väldigt smidigt. Praslin har en huvudväg som nästan går runt hela ön. Den tar en timme att åka, om man inte gör några stopp vill säga… Bilarna är få och tempot på vägarna är ganska lugnt. Högsta tillåtna hastighet är 50 km/h. Med räckeslösa stup på fem-sex meter längs med brantare partier av vägen, bör man dock har en viss vana av bilkörning innan man bestämmer sig för att kontakta hyrbilsfirman. Sa jag att det är vänstertrafik?
Med hyrbil tar man sig enkelt fram till vackra, folktomma stränder. Det är egentligen bara på de mest kända stränderna som man märker av att det faktiskt finns fler turister på ön. Alldeles ensamma strosar vi omkring på flera olika stränder och njuter av den exotiska naturen. Vi roar oss med att fotografera och plocka snäckskal. Det blir ett och annat dopp också i (tjatigt det här…) det turkosa vattnet.

Varje strand är en exotiskt naturupplevelse
Varje strand är en exotiskt naturupplevelse
Seychellerna visar upp en färgsprakande flora
Seychellerna visar upp en färgsprakande flora
Strandfynd
Strandfynd
Det är lätt att slappna av på Seychellerna
Det är lätt att slappna av på Seychellerna

När vi hyrde bil avslutade vi dagen på Anse Lazio och fick en magisk afton med fantastisk solnedgång och vi passade på att byta ringar med varann. Svårslaget ställe att förlova sig på.

Ett folktomt Anse Lazio badar i gyllene kvällsljus. En magisk plats för oss.
Ett folktomt Anse Lazio badar i gyllene kvällsljus. En magisk plats för oss.
En av världens vackraste stränder lyser som guld i kvällssolen.
En av världens vackraste stränder lyser som guld i kvällssolen.
Just precis, vi förlovade oss på Anse Lazio, med solen som vittne
Just precis, vi förlovade oss på Anse Lazio, med solen som vittne

 

”On La Digue, we have no problem” fick vi höra när vi steg av båten. Två av dagarna gjorde vi utflykter till ön La Digue, det tar ca 15 minuter om man åker från hamnen på Praslin. Så här i efterhand skulle vi nog ha bott 2 nätter på La Digue. Se mer om våra cykelturer på och vårt besök på världens mest kända strand på La Digue och på den största av Seychellernas öar, Mahe.

Den smått magiska stranden Anse Source D'argent på La Digue
Den smått magiska stranden Anse Source D’argent på La Digue
Vi cyklade genom ett lummigt La Digue på väg till stranden
Vi cyklade genom ett lummigt La Digue på väg till stranden

 

 

 

 

Seychellernas bästa stränder – La digue

Bästa stränderna på Seychellerna

På Seychellerna går det inte så fort. Effektivitet är nog ett ord som inte används alltför ofta på dessa öar. Alldeles underbart tänker vi och går ner i tempo och njuter avslappnade av lugnet, precis som lokalbefolkningen och sköldpaddorna. Vi har dock lite svårt att sitta stilla i solstolarna. Vi vill utforska mer av denna paradisliknande övärld för att hitta Seychellernas bästa stränder. Vår bungalow ligger på östra sidan av örikets näst störst ö Praslin (läs blogginlägget) och på en kvart tar man sig över vattnet till den kanske skönaste av de Seychelliska öarna, La Digue. På vår strand, Anse Volbert, hittar vi försäljare av olika båturer och bestämmer att åka till La Digue. Vi passar tiden och står klara för avfärd nästkommande morgon kl 9. Det är inte alltid båtarna kommer iväg som planerat. Koppla av och ”go with the flow”!

Häng med på cykeltur till de vackraste stränderna i världen. Här finns kritvit sand, mäktiga stenformationer, frodiga palmer och inte minst vatten i turkosskimrande kulörer.

 

Kapplöpning med sköldpadda
Kapplöpning med sköldpadda

 

”On La Digue we have no problems” var det första vi fick höra när vi klev iland på ön.
Vi trampar stillsamt på vår lite för små hyrcyklar längs den västra sidan av ön. Vi är på väg mot stranden alla pratar om. Ön La Digue är endast 5 km lång och 3 km bred den lämpar sig därför alldeles utmärkt för cykling. Här finns inga bilar, så cykel är egentligen det enda fordonet att ta sig fram med om man inte vill rulla fram på gatorna i oxkärra förstås.

Vi passerar genom L’Union Estate Park, ett gammal plantage där man kan beskåda produktion av kokosnötsolja. Vi betalar de 6 EUR de vill ha i entré, rullar vidare och beskådar den lummiga miljön.

L'union Estate park
L’union Estate park
Vacker cykeltur genom parkliknande miljöer
Vacker cykeltur genom parkliknande miljöer

 

Anse Source D’argent – inte bara en strand

Vi närmar oss Anse Source D'argent
Vi närmar oss Anse Source D’argent
Ett drömjobb, att sälja tropiska frukter till turister vid världens vackraste strand
Ett drömjobb – att sälja tropiska frukter till turister vid världens vackraste strand
Lunch på stranden - fruktsallad och fruktsmoothie
Lunch på stranden – fruktsallad och fruktsmoothie

När cyklarna parkerats fortsätter vi till fots en bit innan vi kommer fram till mytomspunna Anse Source D’argent. Spektakulära granitformationer, turkost vatten, färgglada fiskar, palmer som skuggar från den heta solen som lyser från en nästa klarblå himmel gör det lätt att njuta av upplevelsen. Vi lägger oss under en palm och sörplar i oss av innehållet i den läskande kokosnöt vi köpt av grabbarna i fruktkiosken. Människor från alla världens hörn har hittat hit, ändå råder ingen trängsel. Det finns plats för alla att njuta av härligheten.

Med cyklop och snorkel och vi ger oss ut och letar färgglada fiskar. Det är kanske inte Seychellernas bästa snorklingsställe men några läckerheter finner vi under vattenytan. Andra läckerheter finner vi hos de två glada grabbarna som säljer frukt vid stranden. Det var inte så billigt, men fantastiskt gott.

Anse Source D'argent. För att vara en av världens vackraste stränder är det förvånansvärt lite folk. Här råder ingen trängsel att tala om.
Anse Source D’argent. För att vara en av världens vackraste stränder är det förvånansvärt lite folk. Här råder ingen trängsel att tala om.
Det turkosa vattnet sköljer in över stranden mellan klippblocken
Det turkosa vattnet sköljer in över stranden mellan klippblocken
Anse Source D'argent - en naturupplevelse
Anse Source D’argent – en naturupplevelse
Vassa palmblad möter till synes mjuka granitklippor. En vanlig syn på Seychellerna
Vassa palmblad möter till synes mjuka granitklippor. En vanlig syn på Seychellerna
Vart man än vänder sig bjuder stranden på enastående motiv
Vart man än vänder sig bjuder stranden på enastående motiv
Anse Source D'argent
Anse Source D’argent

Planen var att cykla över bergen till Grand Anse, men vi insåg att tiden var för knapp innan det var dags för båten att ta oss tillbaka till Praslin. Vi ”nöjde” oss med Anse Source D’argent denna dag. Värmen gör att man inte orkar så mycket och vem har föresten bråttom på La Digue? Före båtturen tillbaka till Praslin ser vi oss om i hamnområdet och byn La Passe. Här lockar charmiga restauranger och små butiker.

 

Andra dagen på La Digue

Idag åker vi från hamnen i Praslin med Jettybåt (se båttider) och den här gången kan vi stanna lite längre. Tidigt på morgonen är vi på plats och värmen är behagligare så här dags, bara strax under 30 grader. På östra sidan av ön är det betydligt lugnare och vi hoppas hitta en strand för oss själva.

På östra sidan av La Digue går vägen ömsom genom djungelmiljöer, ömsom vid havet. Oavsett vilket är det underbart att cyklande ta sig runt i dessa miljöer
På östra sidan av La Digue går vägen ömsom genom djungelmiljöer, ömsom vid havet. Oavsett vilket är det underbart att cyklande ta sig runt i dessa miljöer
Hela östra sidan av ön bjuder på vackra stränder som avlöser varandra.
Hela östra sidan av ön bjuder på vackra stränder som avlöser varandra.
På La Digue finns flera gallerier, här var ett vi besökte
På La Digue finns flera gallerier, här var ett av dem vi besökte
Bästa sättet att ta sig fram på La Digue är med cykel. Egentligen det enda...
Bästa sättet att ta sig fram på La Digue är med cykel. Egentligen det enda…
Motiven är oändliga på paradisöarna Seychellerna
Motiven är oändliga på paradisöarna Seychellerna
Bananodling
Bananodling
Provade lite strandcykling.
Provade lite strandcykling.
Spaning ut över Indiska oceanen
Spaning ut över Indiska oceanen
Efter en stunds cyklande i värmen dök den här baren upp vid vägen. Vi försåg oss med var sin vi kall och fruktig drink. Slurp...
Efter en stunds cyklande i värmen dök den här baren upp vid vägen. Vi försåg oss med var sin vi kall och fruktig drink. Slurp…

 

Den här stranden är full med läckerheter, men inga människor
Den här stranden är full med läckerheter, men inga människor
En krabba som har flyttat in i ett hus
En krabba som har flyttat in i ett hus

 

Äventyrlig vandring på La Digue

Vid vägens slut parkerar vi cyklarna i diket. Inga lås behövs här inte. Härifrån får vi gå…
Enligt kartan finns här en stig som leder till den fantastiska stranden Anse Cocos. Vi provar att slå oss fram genom den täta vegetationen. Efter en stund inser vi att det är väldigt långt till Anse cocos om stigen ska vara så krånglig att ta sig fram på som den visar sig vara. Stigmarkeringarna pekar höger men vi har istället siktat en annan strand, lite närmare, där det heller inte verkar finnas en enda människa. Vi väljer att gå ner mot vattnet och tar sikte på stranden. Nu är inte den täta vegetationen det som tar tid att bemästra. Istället försöker vi klättra, krypa, halka fram över, under, mellan och på de stora räfflade granitstenblocken som pryder landskapet.

På vissa ställen är framkomligheten nästan noll men på något sätt lyckas vi ta oss till stranden vi siktat in oss på. En dryg timmes spännande smidighetsövning. Nöjda med vårt fynd njuter vi för fullt av vår egna lilla strandplätt och stannar här i ett par timmar innan vi vänder tillbaka. Den här gången tar vi vattenvägen i stället och träffar på krabbor och fiskar…

Dagens tips, om du ska till Seychellerna: Ta med badskor! Vi hade inga utan gick i vattnet i vanlig sandaler, vilket i och för sig gick bra, men badskor är nog att rekommendera eftersom stenar, snäckor och annat kan vara väldigt vassa att trampa på.

På vägen tillbaka, när allt vi hade haft med att dricka var slut, hittade vi en liten kiosk vid vägen. Aldrig förr har en Coca Cola smakat sååå gott!

Inte den enklaste vägen till en strand, mycket klättring blev det
Inte den enklaste vägen till en strand, mycket klättring blev det
Nu är det inte långt kvar till "vår" strand...
Nu är det inte långt kvar till ”vår” strand…
Vår strand, här vi var alldeles ensamma
Vår strand, här vi var alldeles ensamma
Uppför och nedför stora stenformationer, en utmaning i värmen
Uppför och nedför stora stenformationer, en utmaning i värmen
Banana beach
Banana beach
Vi träffade en kompis med många fötter
Vi träffade en kompis med många fötter

 

Om du har planer på att besöka Seychellerna rekommenderar vi definitivt att boka ett par nätter på La Digue. Här fanns några av höjdpunkterna på vår resa. Fantastiska stränder på bekvämt avstånd från varandra via natursköna cykelvägar. På Praslin och Mahe är det betydligt svårare att cykla då vägarna är små. Att trängas med bilarna kan vara direkt livsfarligt, men här på La Digue är det en fröjd att rulla fram mellan de bästa stränderna på Seychellerna.
Det är häftigt att man på Seychellerna inte fallit för frestelsen att bygga stora hotellkomplex i närheten av dessa underbara stränder. Man kan ju alltid hoppas att det förblir så.

De känns lite vemodigt när vi lämnar den speciella ön La Digues vackra hamn den sista dagen.
De känns lite vemodigt när vi lämnar den speciella ön La Digues vackra hamn den sista dagen.

 

Se även:
reseberättelse om seychellerna – Praslin

Reseberättelsen om Seychellerna – Mahe

 

Seychellerna – Mahe

Vi har klivit av båten som tagit oss från Praslin till Mahe, Seychellernas största ö. Taxibilarna bildar köer vid hamnen i Victoria och mannen som styr upp kön av kunder visar vilken taxi som står på tur att köra oss. En bil som ser ut att ha haft sitt bästföredatum för flera decennier sedan tar oss vidare på vår färd. Vi sätter oss tillrätta och njuter en underhållande biltur. Alla andra bilar såg ut att vara utrustade med AC, det var inte vår, så med nedvevade rutor skumpar vi genom staden och vidare på små vägar som ska leda oss över bergen och till vårt hotell Avani. Det känns tveksamt om vår chaufför ska lyckas pressa den skruttiga bilen uppför den bergiga vägen. Räddningen kanske kommer när vi ber om att få stanna och fotografera utsikten? Dörren inte går att öppna inifrån så vår pratsamma chaufför får öppna dörren och släppa ut mig.

Utsikten över delar av huvudstaden Victoria är bedårande och kameran gör sitt jobb medan bilen vilar ett tag. Efter en välbehövlig paus hostar vi vidare i den skraltiga taxin med vår glada, trevlige chaufför bakom ratten. En dryg halvtimmes svettig men underhållande bilfärd har tagit oss till andra sidan ön och vi rullar in på hotellets parkering. Vi ger honom lite extra dricks och hoppas att han ska få möjlighet att skaffa de reservdelar han planerat att köpa från Dubai. Vårt rum är inte klart så vi tar plats vid ett av borden på stranden och njuter av en väldigt kall och läskande öl.

Vy ut över delar av Victoria, världens minsta huvudstad
Vy ut över delar av Victoria, världens minsta huvudstad

 

Hyra bil på Seychellerna

Vi älskar att ge oss ut med bil och utforska världen när vi ute och reser, (Du kan läsa mer i mina andra reseblogginlägg) Seychellerna utgör inget undantag. Med en liten hyrbil glider vi runt ön Mahe, som är den största av Seychellernas öar. Precis som på Praslin är vägarna små och kurviga och saknar vägräcken. På vissa ställen stupar branterna 4-5 meter rakt ner precis vid sidan om vägarna vi åker på. Ännu mer spännande blir det i och med att de är Vänstertrafik.
Vi stannar till vid flera av de paradisliknande stränderna Mahe bjuder på, men de allra vackraste stränderna tycker vi nog ändå att vi hittat på Praslin och La Digue.

Ännu en paradisstrand. Man undrar ju om palmen tillhör båtägaren
Ännu en paradisstrand. Man undrar ju om palmen tillhör båtägaren
En vägg av palmer är väl inte något vi ser så ofta här hemma i Sverige
En vägg av palmer är väl inte något vi ser så ofta här hemma i Sverige
Bakom allt det gröna kan man hitta stränder som bara måste besökas. Den här heter Anse Bazarca
Bakom allt det gröna kan man hitta stränder som bara måste besökas. Den här heter Anse Bazarca
Vågorna sveper in över stranden Anse Bazarca
Vågorna sveper in över stranden Anse Bazarca

Det är lätt att älska Seychellerna

Det är lätt att älska Seychellerna
Det är lätt att älska Seychellerna

Ylva simmar mot mig i full fart med simfenorna. Det saltvattnet stänker runt henne när hon exalterat berättar om sin simtur med snorkel – ”Jag såg en massa små bläckfiskar”! Hon måttar med händerna som visar hur stora de var och fortsätter berätta om hur de såg ut och att hon nästan kunde röra vid dem. Strax efter kommer ett norsk par som lika uppspelta förklarar hur det är att simma strax överför en stor rocka.
Anse Royale ska vara bästa snorklingstället på Mahe. Det hade jag läst i någon reseblogg. Tänk vad man kan lära sig när man läser resebloggar! Vi har tagit oss dit för att och konstaterar att här finns fantastisk fin snorkling! Mängder med fiskar i massor med storlekar, färger och former.
Här fick vi även uppleva resans enda regnskur, men det gjorde inte så mycket eftersom vi redan var blöta.

Bästa snorklingen på Mahe enligt utsago, Anse Royale. Vi blev inte besvikna
Bästa snorklingen på Mahe enligt utsago, Anse Royale. Vi blev inte besvikna
Vart vi än for fram med bilen så hade vi nära till de karaktäristiska Seychelliska stränderna
Vart vi än for fram med bilen så hade vi nära till de karaktäristiska Seychelliska stränderna
Vi hittade en restaurang på södra delen av ön som serverade lunchbuffé
Vi hittade en restaurang på södra delen av ön som serverade lunchbuffé

Slappna av på hotellet

Sista dagen på Seychellerna och till slut gick det faktiskt att ligga stilla. Medan Ylva fick skön spabehandling låg jag vid poolen i flera timmar och läste bok och sög i mig det sista av den Seychelliska solen och värmen.

Överlag var maten på Seychellerna bra. Vi blev inte besvikna de sista kvällarna heller. Det är en underbar känsla att sitta i värmen långt efter solnedgången och lyssna till vågornas brus samtidigt som vi njuter av kulinariska mästerverk.

Avani, ett strandnära hotell på Seychellerna
Avani, ett strandnära hotell på Seychellerna
Jättehöga palmer omger poolområdet
Jättehöga palmer omger poolområdet
Vågorna sveper in över vår strand tillsammans med kvällsljuset
Vågorna sveper in över vår strand tillsammans med kvällsljuset
Visst måste den här bilden vara med i i blogg från Seychellerna. Vätskebalansen är ju viktig i värmen.
Visst måste den här bilden vara med i i blogg från Seychellerna. Vätskebalansen är ju viktig i värmen.

 

Ett vackert skådespel när vågorna rullar in med tidvattnet
Ett vackert skådespel när vågorna rullar in med tidvattnet
Vi kunde sitta länge på kvällarna och beundra naturens krafter när tidvattnet rullar in mot stranden
Vi kunde sitta länge på kvällarna och beundra naturens krafter när tidvattnet rullar in mot stranden

 

Sammanfattning av vår resa till Seychellerna.

De dagar vi besökte Mahe valde vi att se oss omkring med hyrbil första dagen, den andra dagen gick vi ner i tempo, och vilade upp oss inför hemfärden, vid poolen och stranden på hotellområdet. Vi hade de största upplevelserna under vår resa de första 10 dagarna när vi bodde på Praslin, med utflykter till öarna Curieuse och La Digue, samt besöket på Nationalparken Valle De Mai. Lite trötta tog vi det därför lugnt de sista dagarna men det finns mycket mer att uppleva även på Mahe.

Vi kan varmt rekommendera Seychellerna för dig som är intresserad av sol och bad men även för dig som gillar att aktivera sig. Har finns gott om naturupplevelser både på land och till havs. Boenden finns i de flesta prisklasser men generellt är det ganska dyrt, men det går absolut att hitta billiga boenden och fixar du maten på egen hand och tar dig fram med buss kan man komma undan med en mindre peng.

 

Varför ska man resa till Seychellerna?

  • Flera av världens vackraste stränder finns på dessa öar
  • Det är inte svårt att hitta stränder där man kan vara alldeles för sig själv. Antalet besökare är reglerat för att öarna inte ska översvämmas av turister
  • Mycket trevliga människor och avslappnad stämning
  • Man slipper alla dessa försäljare på stränderna som vi måste stå ut med tex runt medelhavet.
  • Bra snorklings- och dykmöjligheter
  • Många fina strandnära boenden
  • Här finns flera fina nationalparker
  • Ett rikt fascinerande djurliv
  • 28 grader i vattnet året om
Sista kvällen på Seychellerna bjuder på spektakulär himmel
Sista kvällen på Seychellerna bjuder på spektakulär himmel

Vi lämnar spår efter oss i sanden som snart är borta. De spår som vår resa till Seychellerna lämnat i våra minnen försvinner dock inte. Många härliga vandringar längs vackra stränder har det blivit på vår resa till paradisöarna Seychellerna.

Se även
Reseberättelsen om Sechellerna – Praslin

Reseberättelsen om Seychellerna – La Digue

 

Vandring i Abisko Nationalpark

posted in: Sverige | 0

Bara 3 km från Abisko turiststation ligger forsen Kårsafallen. Idag går turen dit. Vi går på västra sidan av Abiskojokken och följer den väl utmärkta stigen till en början genom vacker fjällbjörkskog i stenig terräng. Efterhand hamnar vi i myrmark där vi tar oss fram på spänger som ibland ligger under vattennivån. Men med rätt utrustning på fötterna tar vi oss fram galant. Vi hör hur det brusar framför oss, det är forsen som sprider ljudet genom skogen.

Vandringen går till en början genom vacker tät fjällbjörkskog
Vandringen går till en början genom vacker tät fjällbjörkskog
Fjällbjörkarna breder ut sig
Fjällbjörkarna breder ut sig
Kårsafallen
Kårsafallen
Solen lyser upp riset i den övrigt så mörka skogen
Solen lyser upp riset i den övrigt så mörka skogen
Kårsafallen forsar fram i full fart mellan klipporna innan den till slut förenas med Abiskojokken
Kårsafallen forsar fram i full fart mellan klipporna innan den till slut förenas med Abiskojokken
Mjölkört och kråkbärsris klär kanten ner mot till forsen
Mjölkört och kråkbärsris klär kanten ner mot till forsen
Kaffet smakar gott i min nya kåsa
Kaffet smakar gott i min nya kåsa

När mackorna och kaffet är på väg ner i magen, lämnar vi det fina fikastället vid jokken och fortsätter på andra sidan av forsen. Nu befinner vi oss i en praktfull tallskog, en stor kontrast till all björkskog vi vandrat igenom. Vi ser tydliga spår av älg men går bet när vi hoppas på att få skåda skogens konung i Nationalparken.
Jag lyckades dock vid ett tillfälle få syn på en havsörn, något ornitologen i sällskapet var lite avundssjuk på, tror jag.

Vridna träd bildar naturliga konstverk
Vridna träd bildar naturliga konstverk
En ståtlig tall reser sig mot den spektakulära himlen
En ståtlig tall reser sig mot den spektakulära himlen
Tallarna breder ut sig längs marken
Tallarna breder ut sig längs marken
Claes sitter och njuter av att vara där han trivs allra bäst, i naturen. Här vid Kårsafallen.
Claes sitter och njuter av att vara där han trivs allra bäst, i naturen. Här vid Kårsafallen.
En Linnea visar stolt upp sig omgiven av ris
En Linnea visar stolt upp sig omgiven av ris

Idag är första dagen som knotten visar upp sig lite för mycket. När jag häller i mig hallonsoppan har jag sällskap av ganska många flygfän, men man får se dem som ett proteintillskott och så är det problemet borta.

Kul med en ornitolog i sällskapet, då får man lära sig en hel del när man är ute i naturen. ”Titta en talltita” sa jag och fick medhåll från experten. Nöjd med min träff, undrar jag hur man ser skillnad på talltita och entita. Jag får då förklarat för mig att…hmm, hur var det nu igen. Skit också, jag har ju redan glömt bort nu när jag sitter hemma och bloggar. Nåja, det var kul att veta en stund i alla fall.

En fotograf på var sida av forsen. Man undrar ju hur hans bilder blev.
En fotograf på var sida av forsen. Man undrar ju hur hans bilder blev.
Abisko kanjon i kvällsljus. En av Sveriges mest spektakulära vyer
Abisko kanjon i kvällsljus. En av Sveriges mest spektakulära vyer

 

En ensam björkgren hänger sig ut över Abiskojokkens vilda fors
En ensam björkgren hänger sig ut över Abiskojokkens vilda fors

Sista biten på tillbakavägen följer vi Abiskojokken i vackert eftermiddagsljus.
Flera fina fikaraster, många fotostop och en och annan närstudie i växtriket, fyra timmar efter att vi gett oss av är vi tillbaka vid Turiststationen i Abisko. Den här vandringen till Kårsafallen var en mycket trevlig tur med vacker natur och många fina utsiktsplatser ut över Nationalparken.

Vill du se fler av vår vandringar i Abisko Nationalpark.

Vandra i Abisko

Vandra till Trollsjön

Vandra upp på Njulla

Vandra Kungsleden

Vandra i Abisko

posted in: Sverige | 0

Med kängorna på fötterna, packad ryggsäck och laddade till tusen stiger vi på tåget i Linköping. Vi ska fylla en vecka med naturupplevelser med  STF Abisko Fjällstation som bas. Nattåget från Stockholm som går hela vägen till Narvik står snällt och väntar på oss fast vi var 20 minuter sena. Tack för det SJ. Efter en något nervös start på resan kan vi nu njuta fullt ut av vår vidare färd norröver.

Ångan från den nybyggda kaffet stiger upp ur muggen och sprider en välbehaglig doft där vi sitter i restaurangvagnen och njuter av att se vårt lands vackra natur susa förbi utanför fönstret. Smuttar lite på den varma kaffet. Utanför fönstret  swishar en skylt förbi, Långträsk. Det blir tydligt att vi har kommit en bit under tiden vi sovit gott på britsarna i sovkupén. Sverige är ett avlångt land, ännu är det 8 timmar kvar innan vi kliver av tåget vid Abisko Fjällstation. Det finns gott om tid att planera veckans vandringsturer.

Vi börjar närma oss vårt mål efter snart ett dygn på räls. Resenärer från södra Europa, Asien och Amerika har samma förväntan i blicken som vi, kanske är det första gången de rest så här långt norrut. När tåget stannat vid stationen i Abisko är det bara fem minuters promenad till Fjällstationen.

Svenska Turistföreningen satsar på Nationalparkerna och har gjort några fina installationer
Svenska Turistföreningen satsar på Nationalparkerna och har gjort några fina installationer

 

Abisko var en av 9 Nationalparker som inrättades 1909 och blev då Sveriges första Nationalparker. Fjällstationen ligger i ena änden av Abisko Nationalpark vilken av många anses vara en av Sveriges vackraste naturområden.

Vi börjar med en promenad i omgivningarna redan första dagen, längs den dramatiska kanjonen där Abiskojokken forsar ner mot Torne träsk. Vi promenerar delvis omgivna av slingrande fjällbjörkar med löv i begynnande höstfärger. Nationalparken visar också upp en flora som spänner över nästan 3 årstider. Det är i slutet av augusti och hösten börjar ta fart. Vi får berättats för oss att det varit snöstorm uppe på fjällen ett par dagar tidigare och därför ligger också lapportens toppar vackert vitt pudrade.

Kikare är ett måste i dessa trakter
Kikare är ett måste i dessa trakter
Abiskojokken forsar fram i Nationalparken. Turisthotellet i bakgrunden
Abiskojokken forsar fram i Nationalparken. Turisthotellet i bakgrunden
Härliga avkopplande miljöer i STF's turisthotell med vackra vyer ut över Torne träsk
Härliga avkopplande miljöer i STF’s turisthotell med vackra vyer ut över Torne träsk
Vy ut över Torne träsk från Turisthotellet
Vy ut över Torne träsk från Turisthotellet
En promenad längs Torne träsk
En promenad längs Torne träsk
En flora är bra att ha samt en person som hittar alla arter, som t ex denna lummer
En flora är bra att ha samt en person som hittar alla arter, som t ex denna lummer
En liten regnbågen visar upp sina färger i den dramatiska naturen vid Abisko kanjon
En liten regnbågen visar upp sina färger i den dramatiska naturen vid Abisko kanjon
Hann med lite oemotståndligt kvällsljus vid Abiskojokken, innan det var dags för ännu en middag med god mat och trevlig sällskap
Hann med lite oemotståndligt kvällsljus vid Abiskojokken, innan det var dags för ännu en middag med god mat och trevlig sällskap

Norrsken i Abisko.
Vi vaknar en natt och tittar ut genom fönstret. Då ser vi det som Abisko är känt för världen över, norrsken, eller Aurora Borealis som det heter på den norra delan av vår jord. Vi klär på oss och rusar ut. Tyvärr visar det sig vara ett försiktigt norrsken som lyser på himlen. Det bjuder dock upp till en skön grå/grön dans på den mörka himlen, innan norrskenet efter en stund avtar det helt och vi kan återigen krypa ner mellan de varma täckena.

Ett försiktigt Norrsken dansar på himlen en klar natt över turisthotellet i Abisko
Ett försiktigt Norrsken dansar på himlen en klar natt över turisthotellet i Abisko

 

Kring turisthotellet i Nationalparken finns mycket att upptäcka. Vi tog även en tur till Samevistet, Naturum, en kort bit på Rallarleden och så hann vi med de flesta av de 9 upptäckarplatser som finns spridda i området och som pedagogiskt berättar vad man ser.

En vecka i skön natur, trevlig sällskap, mycket fotografering, dagsvandringar och goda middagar på kvällarna. Se några av våra dagsturer här nedan.

Vandra Kungsleden

Vandra till Trollsjön

Vandra upp på Nuolja

Vandra upp på Nuolja

posted in: Sverige | 0

Linbanestationen ligger bara 600 meter från STF turiststation i Abisko. Vi tar oss med hjälp av linbanan till Aurora Sky station på berget Nuolja eller Njulla som det heter nordsamiska. Därifrån är det drygt 250 höjdmeter ytterligare innan man är uppe på toppen av berget.
Våra ögon njuter av den fantastiska utsikten över Torneträsk och nationalparken. Men det är inte bara vyer vi njuter av. Nuoljas sluttningar är även känt för att vara frodigt och med skarpsynthet kan man hitta många rariteter inom växtvärlden. Det medhavda kaffet njuter vi alldeles extra av också naturligtvis. Andra stopp vi gör har vi kameran i högsta hugg, när vi t ex fotograferar Lapporten i olika vinklar med forsar, ett par kängor, en kikande man eller med en liftkorg i förgrunden.

Vy över Torne träsk från Aurora Sky Station. Här är utmärkt att skåda norrsken
Vy över Torne träsk från Aurora Sky Station. Här är utmärkt att skåda norrsken
Vi fick hjälp uppför berget, men man det går naturligtvis bra att gå uppför också
Vi fick hjälp uppför berget, men man det går naturligtvis bra att gå uppför också
Vandringen uppför Njulla är fantastisk
Vandringen uppför Njulla är fantastisk
Sämre utsikt kan man ha vid en fikarast, med bergen speglandes i Torneträsk
Sämre utsikt kan man ha vid en fikarast, med bergen speglandes i Torneträsk
Obligatorisk fotografering vid toppen av Nuolja
Obligatorisk fotografering vid toppen av Nuolja
Vy från toppen av Njulla med Björkliden nedanför och Nationalparken Vadvetjåkka på andra siden Torne träsk
Vy från toppen av Njulla med Björkliden nedanför och Nationalparken Vadvetjåkka på andra siden Torne träsk
Claes kikar efter Lapporten
Claes kikar efter Lapporten
Vandring i Abisko, med Lapporten i Bakgrunden
Vandring i Abisko, med Lapporten i Bakgrunden

 

Berg så långt ögat når söderut från Nuolja
Berg så långt ögat når söderut från Nuolja
Norra berget i Lapporten med topparna Tjuonatjåkka och Nissuntjårro, 1540 respektive 1721 m ö h
Norra berget i Lapporten med topparna Tjuonatjåkka och Nissuntjårro, 1540 respektive 1721 m ö h

Rihtonjira forsar fram och Lapporten ståtar i bakgrunden
Rihtonjira forsar fram och Lapporten ståtar i bakgrunden
Vandringen nedför berget Nuolja är magisk vacker
Vandringen nedför berget Nuolja är magisk vacker
En överblommad fjällsippa förgyller Njullas sluttning
En överblommad fjällsippa förgyller Njullas sluttning

Vår väg nerför är brant och lite trixig stundtals men med den fantastiska vyn och all växtlighet blir vägen ändå en härlig upplevelse. Turen längs jokken Rithonjira är speciellt vacker.

Rithonjira forsar fram längs Njullas sluttning
Rithonjira forsar fram längs Njullas sluttning
Man kan ju också göra som jag och Ylva gjorde. Vi gifte oss nämligen på berget, fast det var en annan dag och på vägen ner fick vi en vacker regnbåge som "ringade" in oss
Man kan ju också göra som jag och Ylva gjorde. Vi gifte oss nämligen på berget, fast det var en annan dag och på vägen ner fick vi en vacker regnbåge som ”ringade” in oss

Är du intresserad av flera av våra dagsturer i Abisko Nationalpark kan du läsa om dem här:

Vandra Kungsleden

Vandra till Trollsjön

Vandra i Abisko

Vandra till Kårsafallen

 

1 2 3