Bila i Frankrike – tips på rutt

En reseberättelse – Del 3 Frankrike Normandie och Bretagne

Hur är det egentligen? Är fransmännen så där lite snorkiga och dåliga på engelska som man ofta fick höra förr?
Efter nästan två veckor i detta fantastiska land kan vi definitivt avfärda dessa gamla myter. Det stämmer inte alls. Var vi än drog fram möttes vi att glada och mycket trevliga och hjälpsamma människor och ingen blev stött över att vi inte kan prata flytande franska.

Strandhytter vid Calais
Strandhytter vid Calais
Vy från Cap Blanc Nez
Vy från Cap Blanc Nez

Du känner väl igen låten Dover Calais? Den hade jag ständigt gnolandes i huvudet när vi står där på stranden i Calais och tittar på båtarna som tar folk över engelska kanalen till “Dovers vita klippor”. De vita små badhytterna som breder ut sig på stranden är även de ett kul inslag och gjorde sig naturligtvis bra på våra strandbilder. Vi insåg senare att liknande hytter finns på nästan varje strand längs kusten.

Strandhytter vid Le Treport
Ännu fler Strandhytter, dessa hittade vid nedanför hotellet utanför Le Treport


Efterhand når vi Normandie och vi förstår ganska snart varför denna provins är så omtalad. Med öppna böljande landskap, vita klippor som reser sig i olika höjd över havet och Atlanten ständig brusandes i väster, och massor med charmiga byar och städer, är det enkelt att älska denna provins.
Där de vita klipporna dalar och vatten från floder rinner ut i havet har människor bosatt sig. Många små och stora samhällen och städer är uppbyggda kring stränderna. Vi hinner inte stanna vid varje litet samhälle, men vi väljer några och nedan finns en sammanställning av dom.

Att bila i Frankrike är enkelt. Vägarna är bra, trafiken ganska lugn och det är bra skyltat. Med GPS’ens hjälp hittar vi Royal Albion Hotel, via små kringliga vägar strax söder om Le Treport. Vi passerar många hus som är en blandning av små färgglada slott, korsvirkeshus och Villa Villerkulla.

Hus i Le Treport
Vid vårt hotell utanför Le Treport bor fransmännen i dessa hus

Vi imponeras av alla makalösa blomsterarrangemang. Oavsett storlek på samhälle finns det fantastiska skapelser i varje rondell, och det är gott om rondeller i Frankrike

Parkera rätt i Frankrike, annars…

Andra natten i Frankrike hamnade vi på ett litet hotell i Trouville-sur-Mer. Vi var väldigt nöjda med att hitta en parkering så billigt och så nära boendet. Högst upp i fyravåningshuset ligger vårt rum och vi har fin utsikt, över en massa hustak. Hoppas det inte börjar brinna här, tänker vi när vi bär väskorna uppför den trånga trappen. Det finns bara en väg ut och den är nedför samma trånga trappa som vi gick uppför, om man inte vill klättra på byggnadsställningen utanför fönstret förstås. Det var ganska lyhört men vi stördes inte alls av våra grannar. Däremot fick vi lyssna till måsungarna som satt på hustaken och lät halva natten. Öronpropparna kom väl till pass.

På morgonen när vi skulle lasta in våra saker i bilen möttes vi av en överraskning då det visar sig att parkeringen var borta. Eller rättare sagt bilen var borta och parkeringen hade förvandlats till marknadsplats. Skylten som visade att man inte fick stå där på onsdagar var inte helt tydlig, men den fanns där och jag kommer hädanefter alltid att läsa på alla skyltar när jag parkerar bilen någonstans i världen. Efter besök hos polisen och en liten vandring till utlämningsstället och en dryg tusenlapp fattigare kunde vi inte göra annat än att skratta åt det hela. En rolig historia vi gärna bjuder på. Resten av resan var vi väldigt noga med var vi parkerade…

Normandy American memorial at Omaha beach

Omaha Beach memorial
En av många minnesmärken längs Normandiekusten
En skylt vid Omaha Beach som visar de allierades anfall
En skylt vid Omaha Beach som visar de allierades anfall
American memorial vid Omaha Beach
Alla kors står i långa rader i en perfekt exakthet

En gigantisk parkeringsplats är det första som möter oss när vi ihop med mängder andra människor när vi rullar in vid Normandy American Cementary and Memorial. Trots att det är högsäsong för turister är det gott om plats eftersom området är typiskt amerikanskt, väldigt stort. Vid minnesmärket är vi dock många som tittar på kartorna och läser om hur landstigningen gick till. Ju längre bort från vi går desto glesare med folk blir det. Väl i andra ändan av området är vi tämligen ensamma och där kan man fotografera utan att behöva få med 100 andra människor.
9 000 vita kors i långa perfekta rader på en perfekt klippt och vattnat grön gräsmatta vittnar om att man ständigt håller efter denna kyrkogård och inte låter något förfalla. Vi får aldrig glömma dessa människors insatser.

Över 9000 amerikanska soldater störtade under landsättningen på Omaha Beach 6 juni 1944. 1956 upprättade man denna gravplats och minnesmärke för dessa soldater Vid Colleville-sur-Mer. I Visitors building hör vi en röst som läser upp namn, det är namnen på de som offrade sina liv dessa dagar.
Liknande gravplatser finns för de allierade ländernas stupade soldater på flera platser längs kusten.
Det finns här även minnesmärken för de tyska soldaterna som stupade under 2:a världskriget.

American memorial Ohamabeach, massor vita kors i långa rader
Någon har lagt ett bukett vid soldatens kors på American memorial Ohama Beach,

Här finns många krigsmuseum men vi väljer att hoppa över dom och istället lämnar vi stränderna i Normandie och tar oss via motorvägen söderut med sikte mot kanske resans höjdpunkt, klostret Mont-Saint-Michel

Mont-Saint Michel – Resans höjdpunkt

Symbolen för utsiktspunkt tar oss nyfiket till rastplatsen Aire de la Baie längs motorvägen A84. Från avsatsen kan vi flera mil ifrån skåda klosterfästningen Mont-Saint-Michel välkända siluette ute i havet. Sista biten stannar vi flera gånger för att få ännu bättre bilder när vi rullar fram längs kusten. Natten ska vi tillbringa på vilket skulle visa sig vara, resans charmigaste boende, Hotel Rose i byn Beauvoir. Trots att vi är på plats under högsäsong i mitten av juli kunde vi boka boendet samma eftermiddag, bara några kilometer från klostret.

Mont Saint-Michel
Mont Saint-Michel från land
Hotell Rose i Beauvoir
Makalöst charmiga Hotell Rose i Beauvoir

Vi blir mycket vänligt emottagna och får bra tips hur vi bäst ska se klostret. Vi får hyra cyklar för 1 euro, inte de bästa cyklarna men tillräckligt bra för att ta oss de 4 km till Klostret. Egentligen är det inte tillåtet att cykla hela vägen fram till klostret men eftersom vi anländer runt kl 9 på kvällen är det mindre med folk och det är lättare att ta sig fram. Även innanför murarna är det betydligt mindre med folk på kvällen än vad det är mitt på dagen i det som är Frankrikes mest besökta turistmål efter Eiffeltornet.

Hotel Rose i Beauvoir
Hotel Rose i Beauvoir
En gul citroen
En gul bil!

Innan frukosten på charmiga hotellet trampar jag iväg på den skramliga cykeln ännu en gång ut mot Mont Saint-Michel för att fånga klostret i det varma morgonljuset. Under de kilometrarna jag cyklar ut mot havet hinner solen gå i moln och det där perfekta fotoljuset uteblir. Jag väntar tålmodigt tillsammans med fåren i hagen på att ljuset ska återkomma. Det enda som händer är några bääanden från fåren och regndroppar från ovan och jag trampar tillbaka och dricker mitt kaffe och äter en croissant i stället.

Längs Smaragdkusten i Bretagne

Nöjda med besöket i Mont Saint-Michel fortsätter vi resan nu längs med smaragdkusten i Bretagne. En regnig förmiddag under ebb blir inte Bretagne så fint som det säkert är när solen skiner på de vattenfyllda ständerna. Nu blir denna tur mer en blandning av grå himmel och brunfärgade stränder.
Vi gillar ju att ta oss högst upp eller längs ut och det finns många “längst ut” i Bretagne. Den första är Point de Grouin, och vägen ut dit är väldigt vacker.

En fransk by med stenhus
En typisk fransk by i bretagne
Fyren vid Point de Gruin
Fyren vid Point de Gruin

En utmaning som vi ställts för många gånger i Frankrike är när vi anländer till en stad och ska parkera bilen. Det är ofta fullt överallt och man måste lirka och vara duktig på att fickparkera om man överhuvudtaget ska kunna bli av med bilen. Ja, vi vill ju inte att den ska bogseras bort, förstås. Ofta får man gå någon kilometer för att komma till stadskärnan, men det gör inget. Vi är bara nöjda med att ha hittat en p-plats. Så var det i Dinan, men här var det väl värt att leta ett tag efter parkering. Dinan är nog den finaste staden vi besökte i Bretagne.

Perros Guirec är en annan charmig stad längs den Bretagnska kusten. Härifrån går båtturer ut till Réserve naturelle nationale des Sept-Îles, de 7 öarna. Höjdpunkten på den turen är kolonin med de tusentals havsulor på en av öarna. Den nästan 2 timmar långa turen avslutas med att vi får stifta bekantskap med magnifika klipporna längs kusten. En trevlig tur trots lite regn och kyla. Stora kontraster till vad vi senaste under resan skulle få uppleva.

Havsulor
Här poserar 3 av alla tusentals havsulor på en av de 7 öarna utanför Perros Guirec
Rostkusten i Bretagne
Kusten i Bretagne
Båt i lera vid ebb
Ebb

Är detta verkligen rätt väg, funderar vi när vägen blir ännu mindre och det enda vi ser är majsfält omkring oss. Vi använder oss av Google Maps för att ta oss fram på vägarna. Detta fungerar alldeles ypperligt i de flesta fall, men man måste ha koll på kartan och vädersträcken för annars kan man dra iväg åt helt fel håll. Vi trodde att vi var på väg åt helt fel håll när vi letade efter det bokade boendet för natten. För 76 Eur hade vi hyrt ett rum ute på landet. En bra bit från stora vägar, så vi undrar om vi verkligen har hamnat rätt när vi irrar kring bland småvägarna. När vi till slut rullar in på gårdsplanen till ett hus med en välskött trädgård visar det sig att vi får bo i ett litet hus, som till och med har tvättmaskin. Det är lika spännande varje gång när vi kommer till nya ställen att bo. Vi frågade om vi kunde få bo här en natt till men tyvärr var det fullt så nästa natt tillbringade vi i ett fuktigt rum i Tregastel i stället.

Mysiga byar i Bretagne

By i Bretagne
En av många små mysiga byar vi passerade.

Med solens frånvaro och det lite svala temperaturen beslutar vi oss för att ge oss av söderut och ta sikte mot nästa provins – Loire. Vi styr genom Bretagne och vi fortsätter att begeistras av de vackra vägarna och de många mysiga byarna. Nej, vi tröttnar aldrig på husen av sten.

När vi väl nådde södra Bretagnekusten sprack det upp och vi sökte genast redan på en strand. Vi hade ju faktiskt ännu inte badat. Nu har vi dock badat och vilat lite inför ytterligare ett par timmar på vägen innan nästa hotellincheckning vid Loire.

Väg i Bretagne
Typiska franska alléer
Staket vid strand
När jag har svårt att ligga stilla på stranden, letar jag vackra motiv
Sandstrand i Bretagne
Sista stoppet innan vi lämnar Bretagne. En skönt stopp!

Franska städer vi besökte

Le Treport
Strandpromenaden var kanske det charmigaste på hela resan. Solen dränker de färglada fasaderna i ännu varmare färger. Husen som vätter ut mot Atlantkusten är som tagna ur en berättelse av Astrid Lindgren (läs Pippi Långstrumps Villa Villerkulla). Folk promenerar fram och tillbaka och alla ler och hälsar på oss trots att vi utstrålar ganska tydliga tecken på att vara turister. Här finns dock inte så mycket turister, kanske beror det på avsaknaden av restauranger. Ett tips är att ta vägen, bergbanan eller gå från centrum upp på den södra klippan och väl där få en fantastisk utsikt över staden och stränderna.

Vy mot Le Treports södra stadsdelar i solnedgång
Vy mot Le Treports södra stadsdelar i solnedgång

Veules-les-Roses
En mysig by med korsvirkeshus och massor med rosor och prunkande trädgårdar. Självklart finns även här en liten strandplätt mellan kritsandsklipporna. Vi besökte bageriet och köpte med oss var sin choklad du pain, en favorit bland bakverken i Frankrike.

Veules-les-Roses
Ett stilla vattendrag rinner genom Veules-les-Roses
rosor i Veules-les-Roses
Man förstår varför byn heter Veules-les-Roses
Kritstensklipporna tornar upp sig på båda sidor av stranden

Étretat
Vi anländer sen eftermiddag och konstaterar då att vi inte är de första turisterna som har hittat hit. Parkeringen ligger en bra bit ifrån centrum men vi är nöjda att vi överhuvudtaget hittade en plats för vår bil. Det märks att detta är en av kustens större turistattraktioner.
Vad är det då som gör denna stad värt ett besök? Framförallt de nästan 100 meter höga mäktiga klipporna och fascinerande formationer på båda sidor om stranden. Promenadstigarna uppe på höjden är välbesökta och utsikten är fantastisk. Om man inte vill gå uppför kan man ju åka tufftuff-tåg. Efter många timmar i bilen är det skönt att sträcka på benen så jag gick!

Stranden vid Le Etreta't
Stranden vid Le Étretat
Stranden vid Le Etreta't
Kanske Normandies mest kända vy, klippan vid Étretat
Klipporna vid Le Etreta't
Kritstensklippor längs Albasterkusten, så långt ögat når

Honfleur
I Honfleur flockas folk kring det hästskoliknande “Vieux Bassin”, gamla hamnen. Här finns det gott om restauranger som serverar galette, crepes, fisksoppa och musslor. Det är inte så billigt men mysfaktorn är hög och den betalar vi gärna lite extra för. På våra tallrikar hamnar en galette och en crepes. I Honfleur är det en god idé att lämna hamnområdet och strunta i kartan och gå lite vilse bland gator och gränder. För den konstintresserade finns massor av spännande gallerier. Vi anlände från norr och rullade då över Pont de Normandie, den vackra bron som tar oss över Seine.

Vieux Bassin i Honfleur
Hamnområdet i Honfleur
Honfleur korsvirkeshus
En bakgata i mysiga Honfleur

Mont Saint-Michel
Jag tänker mig tillbaka tusen år i tiden och försöker känna in hur det var att bo här. En stad som saknar motstycke av alla städer jag varit i. Jag känner mig som jag befinner mig mitt i en saga, när jag i ljudet av duvorna i trädtopparna och vågskvalp nedanför murarna, spatserar på kullerstenarna i de många backarna och trånga gatorna.
Vi missar naturens skådespel när tidvattnet drar in och för några timmar döljer den lera som omger staden. Här är nämligen den största skillnaden mellan ebb och flod i hela Europa. Som mest, vilket sker några gånger per år är skillnaden ofattbara 14 meter.

Det kostar inget att gå in i staden, den är alltid öppen. Däremot kostar det 15 Eur att besöka klostret vilket är väl spenderade pengar. Vissa delar blir lite väl spaceiga med färgade lamper som sveper upp och nerför väggarna, men ofta är det snygga bildspel som visas på de över tusenåriga väggarna…
Här framgår hur du bäst förbereder ett besök på Mont Saint-Michel

Mont saint-Michel i kvällsljus
Mont saint-Michel i kvällsljus taget från bron
Mont Saint-Michel med fåglar i skymningen
Mont Saint-Michel med fåglar i skymningen
Klostret i Mont Saint-Michel
Klostret i Mont Saint-Michel
Klostret i Mont Saint-Michel - bildspel på väggen
Ett av många bildspel på väggen Klostret i Mont Saint-Michel –
La Grande Rue är lite lugnare så här dags på dygnet. Dagtid är här fullt med turister
Vy mot muren i Mont Saint-Michel -
Vy upp mot Klostret i Mont Saint-Michel
Vy upp mot Klostret i Mont Saint-Michel
Long exposure shot Klostret i Mont Saint-Michel

Dinan
Med sina korsvirkeshus, smala gator och en ringmur överraskar denna lilla stad oss mest av alla städer vi besöker i Bretagne. Här kan man säkert stanna längre än vi gjorde och ta en promenad på ringmuren och titta ut över floden La Rancesom som vackert flyter fram i det bretagnska landskapet. Hit har även en hel del turister tagit sig så det är svårt att hitta parkering och det är lite trångt på gatorna i centrum, men som vanligt gäller att kommer man bara på en gata ett kvarter från huvudbråket så är men nästan ensam blad de mysiga gränderna.
Vi tog oss upp i klocktornet och det var det väl värt att slingra sig upp i den något trånga trappan och titta ner på alla hustak som bildade läckra mönster.

Korsvirkeshus i Dinan
Korsvirkeshus i Dinan
Hustak i Dinan
Vy ut över Dinan från klocktornet

Perros-Guirec

Strande i Perros-Guirec
Perros-Guirec vy ut över havet
Hus med hyfsad vy ut över havet
Perros Gurrec Bretagne
Perros-Guirec Bretagne

Vi parkerar bilen på första bästa plats och blir lyckliga över att det var så enkelt att hitta en plats för vår Toyota. Efter att ha gått runt i byn konstaterar vi dock att vi ännu inte har kommit fram till Perros-Guirec.
Så vi rullade uppför kullen och parkerade bilen i centrum, men inte heller nu är vi egentligen fram i Perros-Guirec, men nu promenerar vi och får en fin utsikt över stranden och staden.
De turkosa vattnet målar stadsbilden vackert i det för dagen ganska grå vädret. Vi strosar på stranden och längs strandpromenaden och bestämmer oss för att ta en båttur och titta på sälar och havsfåglar. I väntan på avgång köper vi var sin baguette och sätter oss och njuter av den samtidigt som vi blickar ut över havet och har det väldigt bra.

Hur många korsvirkeshus finns det egentligen i Alsace och hur varmt är 42 grader? Dessa och många andra frågor får du svar på om du läser fortsättningen på vår resa genom Frankrike. Kommer inom kort…

Läs även vad som hände i Belgien och Nederländerna

Bilresa i Europa – Nederländerna och Belgien

En reseberättelse om bilsemester i norra Europa – Del 2 Nederländerna och Belgien

Vi hade åkt ca en halvtimme sedan vi lämnat hotellet i Groningen i östra Nederländerna och det var dags för frukost. Ibland är det trevligare att äta egen frukost längs vägen istället för en typisk hotellfrukost. I en av alla små charmiga byar svänger vi av vägen och stannar till vid en kanal, var annars. De finns ju överallt i Nederländerna. Vi dukar upp innehållet i vår kylväska på en bänk och stillar hungern. Solens strålar tittar fram mellan molen och värmer något i den svala julimorgonen där vi sitter och tittar på båtarna som ligger förtöjda längs kajen. En härlig start på dagen på vår bilresa i Europa. Vi har ofta med oss vårt Primus gaskök så att vi kan stanna när vi vill och koka kaffe eller värma vatten till soppa eller nudlar. Praktisk, billigt och enkelt. Förutsatt att det finns ställen att stanna på. I Nederländerna är rastplatser nästan obefintliga. Då får man i stället leta upp en bänk i trevlig miljö om man vill sitta ute och tugga på sin matsäck.

Kanaler i Holland
Giethoorn, kanter och villor i Holland
Giethoorn – ett villasamhälle med kanaler

Vårt första riktiga stopp gör vi i Giethoorn, eller Norra Venedig som det även kallas. I luften är det lika fuktigt som det är på vägarna i detta mysiga lilla samhälle. Vägarna, i alla fall många av dom består nämligen av vatten, precis som i Venedig. Vid flera av tomterna ligger en båt förtöjd och vill man som besökare finns möjlighet att hyra en båt och glida runt i det spektakulära villasamhället. Även blomsterprakten är fantastisk och skulle få den mest inbitna trädgårdsmästare att bli avundssjuk. Var vi än far fram i detta land förstår vi varför det är världsledande i export av blommor.

Haarlem – en mindre variant av Amsterdam

Vy över floden Spaarne i centrala Haarlem
Bro i Haarlem
Haarlem – inte helt olikt Amsterdam

Trafiken flyter på väldigt smidigt i Nederländerna trots att det stora och täta vägnätet. I tätorterna har cyklarna har sin egna vägar och fotgängarna får alltjämt vänta på att bilisterna ska köra förbi. Här gäller inga zebralagar. Vi tar oss enkelt in i staden Haarlem och vi hittade parkeringsplats i ett av många P-hus, efter att ha stått i kö i tio minuter. Haarlem ligger bara ett par mil väster om Amsterdam. Det är lätt att tänka på stadsdelen Harlem i New York och det säga att den är uppkallad av den holländska staden.
Vi strosar runt i den mysiga stadskärnan och konstaterar att den påminner en hel den om Amsterdam, fast mycket mindre. Som alltid när vi går runt i städer brukar vi gå ifrån huvudstråken och de centrala torgen och leta upp bakgatorna. Här stoppar vi undan mobiler och kartor och går lite vilse en stund. Då ser vi mer av hur de vanliga invånarna lever sina vardagsliv och ganska ofta hälsar folk glatt på oss när vi dyker upp på deras gata. Trevligt tycker vi och hälsar tillbaka. Vi lämnar Harlem med ett stort leende.

Ett av många blomsterstånd på marknaden i Haarlem
Ett av många blomsterstånd på marknaden i Haarlem
Ost på marknad i Haarlem
Många ostar på marknaden

Väderkvarnarna i Kinderdijk

Väderkvarnarna i Kinderdijk
Väderkvarnarna i Kinderdijk – ett av många världsarv

Vi passerar delar av Rotterdam via motorvägar och hinner få en skymt av den gigantiska hamnen, som är världens tredje största, innan vi via en tunnel tar oss under floden Nieuwe Maas. Strax öster om Rotterdam svänger vi av mot Kinderdijk och dess väderkvarnar som sedan 1997 har världsarvsstatus. Större delen av Nederländerna ligger ju under havsnivån och är beroende av ett fungerande dräningeringssystem. Redan på 1700-talet byggde man därför här 19 st väderkvarnar som pumpade upp vatten.
Vi kommer för sent på dagen för att besöka museet som finns i en av väderkvarnarna där man kan se hur en familj bodde med sina 13 barn. Vandringen längs kanalen är dock väldigt fin och helt gratis.

Bilresa i Europa innebär ofta köer på motorvägen i Tyskland

Om du har läst första delan av resan, den genom Danmark kanske du börjar fundera. Man kan ju inte hoppa från Danmark till Nederländerna direkt. Nä, så gjorde vi ju naturligtvis inte. Vi for med färjan från Rødby till Puttgarden och åkte naturligtvis genom norra Tyskland västerut. Efter tips från motormännen att undvika motorvägarna vid Hamburg på grund av de långa köerna valde vi istället att rulla fram på de mindre vägarna norr om staden. Efter att ha snirklat oss fram genom många alléer och småorter i flera timmar tyckte vi till slut att det gick lite för långsamt och att det inte var så fint som vi hade hoppats så vi trotsade tipsen och styrde mot väg 7.

Inte så spännande med bilköer. Tyskland var faktiskt den enda landet vi stötte på några köer. Med hjälp av Googlemaps kunde vi efterhand ta oss runt köerna och välja alternativ rutt.

Detta var det första dåliga beslutet på resan (det andra blev lite mer spännande). Vi satt nämligen fast i bilköer utanför Hamburg i ca 2,5 timme. Vi roade oss i kön med att lyssna på nedladdade sommarpratare. Det lättade upp.
Vi använder booking.com för att hitta boenden och så gjorde vi även denna resa. I bilkön passade vi på att jämföra olika boende och vinnare denna kväll blev ett vanligt hotell i Groningen i östra Nederländerna.

Förresten varför skriver jag Nederländerna, det heter väl Holland. Ja, delar av landet, närmare bestämt 17% av landet är regionen Holland och här finns Amsterdam och Haag. Men många säger Holland om hela landet så det är inte heller fel.

Giethoorn i Holland
Typisk holländsk bild. Gigantiska blomsterrabatter, kanaler och tegelhus med halmtak.

Nederländerna var väldigt trevlig att besöka. Egentligen borde vi ägnat landet mer än en och en halv dag, men vi har en lång resa framför oss och vi vill ju se mycket så vi får komma tillbaka till detta blomstrande land ett annat år.

Belgiens Pärla – Brygge

Brygge i Belgien
Brygge – ett typisk bryggemotiv
Brygge i Belgien
Brygge i kvällsljus

I Brygge ska man äta gott. Och det gjorde vi också. Många godsaker passerade smaklökarna i denna kulinariska Belgiska stad. Det sägs att det här finns flest Michelinrestauranger per invånare i världen.
Vi började med att prova en Belgisk våffla. Jag vet inte om den egentligen är godare än våra våfflor här hemma men det kändes helt rätt och ihop med en cappocino blev det ett perfekt mellanmål.
I Belgien finns mängder med ölbryggerier. Brygge är inget undantag. En liten bricka med 4 olika öl var en rolig grej och god! Till dessa tuggade vi på belgiska pommes med majonnäs. Ytterligare en delikatess som skulle provas.
Den som har varit i Belgien utan att prova chokladen har inte varit i Belgien, har jag hört sägas. Så det var väl bara att välja en av mängder med chokladbutiker att gå in i och plocka åt sig det man ville ha. Det blev en ganska stor påse. En ganska dyr påse. En påse fylld med väldigt god choklad.
Till middag blev det musslor. Det verkar serveras på alla restauranger i staden. De i vin kokta havsdjuren var en riktig smakupplevelse och personalen på restaurang Poules Moules var lika trevliga som alla andra belgare vi träffade.

Kanal i Brygge
Ölprovning med Pommes frites
Ölprovning med Pommes frites
Belgisk choklad
Belgisk choklad i en av många butiker

Vad ska man se i Brygge?

Utöver maten finns det massor att upptäcka i Brygge, som även den är uppsatt på Unescos världsarvslista. Är man intresserad av konst finns här många sevärda museer. Har man mycket spring i benen är ett besök upp i den 366 trappsteg höga klockstapeln The Belfry. Många restauranger, liv och rörelse samt klockstapel ligger på torget Markt. Annars finns här inte så många specifika sevärdheter, hela staden och dess charm är en sevärdhet bara den.
Som fotograf är det rent ljuvligt att bara strosa runt på kullerstensgatorna bredvid kanalerna med alla charmiga stenhus och sikta och knäppa på allt. De bästa bilderna är det där vi har lämnat huvudgatorna och torgen för de lite mindre och trängre gränderna, dit där inte turisterna hopar sig.

Efter en välsmakande frukost med bl a en gigantisk omelett gjord av hotellägaren själv far vi vidare mot kusten. Men vi hinner prata lite fotboll också och i Belgien har man inte glömt bort Per Zetterberg som dominerade i ligan på 90-talet. Vi följer kustlinjen genom bebyggelsen och stannar till och fotar häftig konst innan vi far upp på motorvägen i vår Toyota och tar sikte mot nästa land.

Konstverk Splash
Konstverket Splash

Vad händer när man inte läser skyltarna på parkeringsplatsen i en fransk kuststad? Ja, det och mycket annat kan du läsa om i fortsättningen av denna Europatour. kommer inom kort…

Reseberättelse om att bila i norra Europa – Första delen genom Danmark. Hittar du här…

Bila i Europa – tips och råd om Danmark

posted in: Danmark | 0

Reseberättelse om att bila i norra Europa – Första delen genom Danmark

Wow, säger Ylva och jag samtidigt när vi blickar ut över södra delarna av Själland. Efter en härlig promenad på en träramp i vacker skogsmiljö på en knapp kilometer öppnar skogen upp sig och detta arkitektoriska mästerverk visar sig. Som en spiral slingrar fortsättningen av trärampen uppåt i 650 m och väl uppe får vi en häpnadsväckande utsikt. Man kan till och med se Turning Torso i Malmö vid klart väder.

Skovtårn i Haslev
Danmarks nya attraktion, Skovtårn

Vi har tagit oss upp i den spektakulära nya danska attraktionen Skovtårn. Den ligger intill motorvägen E47 nära Haslev på Själland i klättrings- och äventyrsparken Camp Adventure. För den äventyrslystna finns många aktiviteter här att roa sig med i trätopparna. Det är även ett utmärkt utflyktsmål om man bara vill ha en stillsam promenad med en avslutande vacker utsikt, eller kombinera detta med ett intresse att fotografera arkitektur. Oavsett vilket, ett perfekt stopp när man vill röra på benen efter att ha suttit stilla i bilen lite för länge.
Det är nämligen så vi reser, vi vill göra många stopp och se saker längs vägen. Så häng med på vår resa genom norra Europa via Tyskland, Nederländerna, Belgien och Frankrike.
Detta var dock inte vårt första stopp på resan och absolut inte det sista…

Danmarks nya attraktion, Skovtårn
650 meter runt runt och till slut en fantastisk utsikt
Danmarks nya attraktion, SkovtårnDanmarks nya attraktion, Skovtårn
Läckra motiv längs vägen upp

Konstmuseet Louisiana

Vi valde att åka färjan Helsingborg-Helsingør och strax efter att gått iland på dansk mark svänger vi av stora vägen och siktar in oss på Louisiana, danmarks världsberömda konstmuseum. Ett nödvändigt besök om man är konstintresserad men intressant även för de som inte är så intresserade av konst. Här var det svårt att hitta en ledig plats för bilen trots att vi var på plats tidig förmiddag, så vi ställde vår Toyota vid tågstationen ca 1 km därifrån.
Museet ligger naturskönt vid Öresund och har gjort sedan 1958. Idag får vi se utställning blandat med andra Pipilotti Rist och den ständiga installationen Gleaming Lights of the Souls av den japanska konstnären Yayui Kusama. Vi passade på att njuta av den mycket prisvärda och smakfulla buffén i läcker miljö.

Louisiana art museum
Louisiana i skön konstmiljö
Louisiana art museum
Louisiana art museum

Efter en heldag i Danmark tar in på vårt förbokade rum på Otel Våbenstad längs E47 bara en kvarts bilfärd norr om Rødby. Kommande boenden under resan bokade vi samma dag, via booking.com. En smidigt sätt och det var aldrig några problem att hitta boenden för oss två.

Morgonen därpå tar vi färjan över till Puttgarden. Det går att spara pengar om man bokar båda färjorna för överfart samma dag och även gör detta online. Se priser

Fler tips på se och göra i Danmark

Här kommer några ytterligare tips på att se och göra i Danmark, sådant som vi inte hann med att besöka just på denna resa, men som absolut bör besökas när man semestrar i vårt grannland.

Nyhavn i Köpenhamn
Köpenhamn – Här finns ju så mycket mer att se än bara Nyhavn
Den gamle by i Århus
Den Gamle by – Friluftsmuseet i Århus
Roskilde domkyrka
Roskilde. Bilden är från domkyrkan
Skagen stad, gula hus med stockrosor
Skagen – Danmarks nordligaste stad
Råbjerg Mile - Europas största vandrande öken. Ligger några mil söder om Skagen
Råbjerg Mile – Europas största vandrande öken. Ligger några mil söder om Skagen.
Grenen i Skagen - med ena foten i Kattegatt och den andra i Skagerack. Så långt norrut du kan komma i Danmark
Grenen i Skagen – med ena foten i Kattegatt och den andra i Skagerack. Så långt norrut du kan komma i Danmark
Strand i Danmark i solnedgång
Besöka en av Danmarks härliga nästan oändligt långa sandstränder. Man kan och får åka bil på flera av dom.
Landsbygd i Danmark
Åka lite vilse på landsbygden och upptäcka skönheter som denna.
Möns klint på Mön
Møns Klint på ön Møn, med sina över hundra meter höga kritklippor.
Stevns KLint på Själland
På Själlands östra kust ligger Stevns Klint som inte är lika hög som Klinten på Møn, men ändå väl värt ett besök.

Vi undrar:
Kan man resa i Nederländerna utan att bli våt om fötterna och hur mycket god mat och dryck finns det i Brygge egentligen? Läs om fortsättningen…

Fotouppdrag – Yamenvisst!

“Snälla, kan inte du ta några fina porträttbilder av mig” säger min fru en dag.
Hon, Ylva Jonsson skapar fantastiska skulpturer i metallnät och ville ha hjälp att förädla sin websida och instagramkonto. Då passar det ju bäst med en snygg porträttbild. Klart man hjälper till. Själv blev jag väldigt nöjd och det blev många av Ylvas följare också…

Nätskulpturer – sinnliga former eller fåglar du aldrig förr skådat? Yamenvisst! Missa inte dessa…

Ylva Jonsson, konstnär i nätskulpturer
Ylva Jonsson, konstnär i nätskulpturer

Bilkyrkogården i Kyrkö Mosse

Bilkyrkogården, Kyrkö Mosse utanför Ryd i Tingsryds kommun i södra Småland.

Åke Danielsson (1914-2000), eller Åke på Myren som han kallades, ägnade sig åt torvbrytning på mossen innan han började med denna bilskrot i slutet av 1940-talet. Det fanns anmälningar om att läckande tunnor har funnits på området, som kom att domineras av bilvrak av äldre modell. Under slutet av 90-talet skulle bilarna ha transporterats bort, men p g a dåliga väderförhållande skedde ej någon borttransport.

Bilarna blev kvar i skogen.

Idag övergivna, sönderrostade, mossbeklädda. Bilar som har blivit övertagna av naturen, står spridda bland träden vid denna småländska mosse. Skrotiga bilar som har blivit konstverk. Skroten är nu skyddad under ett 49-årigt bygglov.
Jag har haft en utställning på Galleri Rådhuset i Söderköping med bilder från bilskroten. Här nedan ser du dem plus ytterligare bilder jag tog en magisk eftermiddag i oktober.

Bilskroten i Ryd

Bilskroten i Ryd
Ej i trafik

Bilskroten i Ryd
Röda faran

Bilskroten i Ryd
2:a på besiktningen

Bilskroten i Ryd
Miljöbil

Bilskroten i Ryd
Hungrig?

Bilskroten i Ryd

 

Efter ett reportage om mig i Norrköpings tidningar och Östgöta correspondenden fick man i Söderköpings konstförening upp ögonen för mig och mitt fotograferande. Min fru Ylva Jonsson som skapar fantastiska skulpturer i metallnät skulle ställa ut i Söderköping.  Den andra konstnären som skulle ställa ut tvingades lämna återbud p g a sjukdom, och då blev det plats över till mig. Här valde jag flertalet bilder från denna fantastiska plats, Kyrkö mosse.
Missa inte att gå in och kika på Ylvas skulpturer

Bilskroten i Ryd

Utställning med Söderköpings konstförening i Rådhuset, feb-mars 2019, ihop med Yamenvisst!
Utställning med Söderköpings konstförening i Rådhuset, feb-mars 2019, ihop med Yamenvisst!

 

 

 

 

Vandra till Trolltunga

posted in: Norge | 0

Nu är det min tur. Jag går med försiktiga steg ut på klippavsatsen som på ett märkligt sätt sticker ut från berget. Jag stannar till några meter från kanten och vågar mig på att titta ner. Det är högt, rysligt högt. 700 meter längre ner ser jag det mörkblå vattnet i Ringeldalssjön och på båda sidor om vattnet reser sig de mäktiga bergssidorna. Jag vänder mig om och tittar upp mot den amerikanske killen som tidigare stod före mig i kön som nu har min kompaktkamera. Han trycker av några bilder. Jag poserar med först armarna kors, sedan armarna i luften, vänder mig sedan bort och gör likadant åt andra hållet. För det är så man gör, när man står där på en av de märkligaste och häftigaste klippavsatser som finns, hittar coola poser som man sedan publicerar på social media.
Detta var det coolaste jag kunde hitta på #Trolltunga

Jag går tillbaka de ca 10 stegen till “fast” mark och önskar nästa person i kön lycka till. Hon har precis som jag väntat i ungefär en halvtimme på att få bli fotograferad på Trolltunga.  Det tog ca 3,5 timme för mig att gå de 14 kilometrarna med en höjdskillnad på ca 900 m. Det var absolut värt det.

Vill du läsa om min vandring till Trolltunga, läs då vidare här nedan. Funderar du själv på att vandra till Trolltunga och vill ha lite tips och information – klicka här…

Min vandring till Trolltunga

En smula sömniga lämnar vi vår Hytte på Hildal Camping vid 04:45. Vi styr norrut förbi Odda och svänger av väg 13 vid Tyssedal där det är skyltat Trolltunga. Vägen slingrar sig genom samhället förbi en första parkering och fortsätter på en ännu smalare och slingrigare väg där man tvingas backa om man möter fordon på fel ställe. Vår Toyota ställer vi på parkeringen vid Skjeggedal och betalar de 500 NOK som det kostar att stå ett dygn. Det står redan 5 bilar i kön vid bommen som öppnar kl 06:00. De köar till den nya vägen som gör att man sparar 2×4 km i vandring och ca 400 i höjdmeter men jag vill inte vänta och vill gärna göra hela vandringen på 28 km.
Ylva är tveksam till att hon klarar av hela vandringen så hon börjar lite försiktigt att lunka uppför backen och med förhoppning av att i alla fall få en glimt av vacker utsikt från berget medan jag vandrar fram och tillbaka till Trolltunga. Eftersom det inte finns någon mobiltäckning uppe på berget bestämmer vi att vi ses vid parkeringen i någon gång i eftermiddag. Vid parkeringen finns en något innehållsfattig outlet och en kiosk som serverar enklare mat och dryck.
Jag snörar på mig kängorna och börjar vandringen vid parkeringen i Skjeggedal och går de 4 kilometrarna på den nygjorda asfalterade vägen. Det är lätt att gå på asfalterad väg fast inte så kul, men definitivt pulshöjande.

Här kan man se hur högt och långt det är till Trolltunga
Här kan man se hur högt och långt det är till Trolltunga

Hike to Trolltunga - map
Karta till Trolltunga

Den nya vägen byggdes 2017 och leder till den översta parkeringen med 30 platser. Man sparar ca 2,5 - 3 timmar på att parkera på den övre parkeringen och förkorta vandringen med 8 km.
Den nya vägen byggdes 2017 och leder till den översta parkeringen med 30 platser.

När man passerar denna skylt har man klarat av den nya asfalterade vägen och drygt 400 höjdmeter.
När man passerar denna skylt har man klarat av den nya asfalterade vägen och drygt 400 höjdmeter.

Jag hinner upp till slutet av backen innan första bilen har tagit sig genom bommen och uppför vägen. Jag torkar bort några svettdroppar från pannan och sätter mig ner på en sten. Med den nya asfalterade vägen avklarad stannar jag till för en lättare frukostpaus. De morgonpigga människorna som jag passerade i backen upp, går nu om mig när jag sitter och njuter av den tidiga morgonluften. Vi hälsar glatt på varandra igen. Stämningen på berget är god även så här tidigt på morgonen. Det är ju en mil och 500 höjdmeter kvar och eftersom prognosen på yr.no visar på regn framåt förmiddagen är det bara att slänga på sig ryggsäcken och knalla vidare. Man vill ju inte bli fotograferad i regnoväder på Trolltunga.
Undrar förresten hur det går för Ylva uppför backen?

Här brukar det nog rinna mer vatten men denna sommar här ju varit väldigt torr så det var endast små rännilar som strök nerför berget.
Här brukar det nog rinna mer vatten men denna sommar här ju varit väldigt torr så det var endast små rännilar som strök nerför berget.

Man passerar några norska stugor första biten efter backen. Sedan ser man inte ett enda hus på hela vägen ,förutom de 2 rescue cabins som är utplacerade.
Man passerar några norska stugor första biten efter backen. Sedan ser man inte ett enda hus på hela vägen, förutom de 2 rescue cabins som är utplacerade.

Delar av leden är byggd med stora stenar som en trappa
Delar av leden är byggd med stora stenar som en trappa

Den svala brisen på berget svalkar skönt när vandringen fortsätter ganska brant stigande och nu börjar men förstå varför leden är markerad som svart. Denna utflykt är inte för den ovane. Längs vägen ser jag ändå en och annan som har jeans och gympaskor på sig, endast bärandes en vattenflaska – på en vandring som beräknas ta 10 – 12 timmar! Själv har jag fyllt ryggsäcken med bland annat dricka, mackor, frukt och snacks beståendes av choklad och nötter. Dessutom har jag packat ner extra underställ, fleecetröja, mössa och regnkläder. Det är ju svårt att veta hur mycket kläder det går åt.

Det är bara ca 15 grader när jag börjar vandringen på morgonen, men det räcker gott med shorts och T-shirt eftersom den första stigningen gör att jag snabbt bli väldigt varm. Dock behöver man inte släpa på så mycket vatten för med jämna mellanrum rinner det bäckar med friskt vatten som naturen bjuder på. Som liten fick man ju lära sig att endast dricka vatten som är i rörelse och det gäller även i de norska bergen.

När den här skylten dyker upp har vi gått mer än halvvägs till klippan...
När den här skylten dyker upp har vi gått mer än halvvägs till klippan…

Ett par som passar på att njuta av att läsa att de har avverkat mer än hälften av vandringen
Ett par som passar på att njuta av att läsa att de har avverkat mer än hälften av vandringen

Man hör många olika språk från de människor som man passerar eller blir passerad av. Det känns som att hela världen är representerad på de norska bergen.
Den tydligt markerade leden löper vidare på ganska ojämn mark där benen ibland måste lyftas ordentligt för att man ska kunna ta sig över eller runt de stora stenarna. Tur att jag har tränat i trappmaskinen på gymmet under våren! På vissa sträckor har man byggt trappor av stora platta stenar och helt plötsligt dyker det upp en grävmaskin på berget som ska göra det enklare för alla som vill ta sig an denna mycket populära vandring.

Det sägs att för 10 år sedan gick färre än 1000 personer till Trolltunga. 2018 väntas över 100 000 människor göra vandringen. Det är ganska imponerande med tanke på hur krävande denna tur är.

Trots att vår vandring börjar tidigt på morgonen är man aldrig långt ifrån andra människor. Det är en strid ström hela tiden.
Trots att vår vandring börjar tidigt på morgonen är man aldrig långt ifrån andra människor. Det är en strid ström hela tiden.

Efter ca 1 mils vandring ser jag den djupblå färgen från Ringedalsvatnet 700 meter nedanför oss. Den spektakulära vyn följer mig då och då resten av vandringen. På vissa ställen är det halt och brant och man får ta hjälp av rep. Den otränade kan nog få sig en utmaning vid vissa passager.
Längs vägen ser vi några som tältar och det visar sig vara ännu fler som tältar vid Trolltunga.

Schysst ställe att campa på
Schysst ställe att campa på

Jag fick erfara hur nyckfullt det kan vara på berget. Med endast ett par km kvar till slutmålet tittar jag ut över de majestätiska vyerna och ser hur molnen klättrar längs bergskanten. Till en början fascineras jag av naturens förändringar innan jag inser att det inte är ett litet moln som bara vill slicka kanten. Helt plötsligt är hela berget insvept i en grå massa som molnet bildat och jag ser knappt 15 meter framför mig. Jag börjar misströsta och tänker att det inte längre är möjligt att ta sig fram till Trollunga. Jag fortsätter ändå genom dimman och efter några minuter har molnet skingrat sig och sikten är återigen magisk. Det ihop med en näve nötblandning ger mig ny energi att fortsätta.

Efter ca 3,5 timmar kommer jag till slut fram till den episka klippan. Klippan som jag i många år funderat på att vandra till. I år kände jag mig mogen att ta steget, eller rättare sagt stegen – 44 552 (fram och tillbaka enligt appen i telefonen). Synd att Ylva inte är med mig och delar upplevelsen. Undrar förresten vad hon gör nu? Väntar hon vid parkeringen?

Jag har hört att väntan på att få beträda Trolltunga kan vara flera timmar så jag ställer mig direkt i kön och det visar sig vara en överdrift, i alla fall idag. I kön är stämningen god och jag pratar med Max and Chou från USA som även har hunnit med Preikestolen och Kjeragbolten på sin norgeresa. Många vill uppleva dessa 3 vandringar och framförallt få så bra bilder som möjligt när man poserar längst ut. Chou hjälper till att ta några bilder på mig när jag står där ute på klippan. Det är inte alls så farligt som det ser ut på bilderna. Klippan är ganska stor så svindelkänslan infinner sig aldrig. Dock är det många som inte verkar ha någon respekt för höjden alls. De springer fram och tillbaka bara någon meter ifrån stupen.

Förra året var det en dödsolycka på Trolltunga. En tjej halkade och föll handlöst ner. Danger zone attention-skylten behövs nog men många ignorerar den och sitter och dinglar med benen på kanten.

När den här skylten dök upp får man lite nya krafter att streta på den sista biten.
När den här skylten dök upp får man lite nya krafter att streta på den sista biten.

Kön till Trolltunga, idag var den ca 30 min när jag var där kl 9-10
Kön till Trolltunga, idag var den ca 30 min när jag var där kl 9-10

Kaxig posering på trolltunga. Ja, det är jag på bilden!
Kaxig posering på trolltunga. Ja, det är jag på bilden!

Efter en stund fotograferande på de andra människor som kliver ut på Trolltunga, är det så dags för lite välförtjänt lunch, fast klockan inte hunnit bli 10.

Många par vill förevigas ute på klippan
Många par vill förevigas ute på klippan

Posering på Trolltunga, fotografering, matsäck, vila. Check på dessa.
Efter drygt en timme vid Trolltunga tycker jag det börjar bli dags att vandra tillbaka till parkeringen och berätta för min fru hur det var där uppe. Jag hinner inte gå mer än några meter förrän jag ser en mycket trött men lycklig kvinna. Det är Ylva. Med en stor gnutta envishet och vilja har min fru stretat på i sitt eget tempo och till slut nått målet. Efter en stunds kramande gör vi om samma procedur. Posering vid Trolltunga, fotografering, matsäck, vila.

Ylva i en annan vinkel
Ylva i en annan vinkel

Motiven skiftar i takt med att vädret ändras
Motiven skiftar i takt med att vädret ändras

Missa inte att gå de extra hundra metrarna förbi Trolltunga. Här är det mycket lugnare och utsikten är än mer häpnadsväckande. Perfekt för att avnjuta matsäcken. Ytterligare någon km bort finns även en Preikestol om man vill och orkar.

Bara några meter till och bakom kullen och alla andra människor kan man i lugn och ro sitta och njuta av matsäcken och den magiska utsikten
Bara några meter till och bakom kullen och alla andra människor kan man i lugn och ro sitta och njuta av matsäcken och den magiska utsikten

Poserar lite på väg hem också
Poserar lite på väg hem också

Eftersom stor del av vandringen går på berg, alltså hårt underlag känns det i fötter och knän när man vänder hemåt. Vi (ja, vi går naturligtvis ihop hela vägen tillbaka) passerar många som haltar när de vandrar tillbaka till parkeringen. I vanliga fall brukar det gå fortare att ta sig nerför berget men inte denna gång. Knän och fötter värker så vilopauserna de sista kilometrarna blir tätare och längre. Då kan det kännas bra att man har lite snacks kvar i ryggsäcken, det lindrar smärtan i alla fall lite grann.

Korven i kiosken vad väldigt god när vi till slut återvänder till parkeringen. Vi rullar nedför berget och njuter av utsikten mot Hardangerfjorden och en halvtimme senare är vi tillbaka vid vår Hytte på Hildal Camping.
Vår tur denna gång till vårt sagolikt vackra grannland gick längs sydkusten och Norges sydligaste udde Lindesnes. Vi fortsätter längs kusten, badar vid fantastiska sandstränder, njuter av en av Norges Nationella turistvägar, sedan norrut via Stavanger och Bergen för att ta av österut inåt landet. Vi bor i hytter och tält i 5 dagar kring Hardengarfjorden men vackra vandringar och bilturer. Vi hann även med en avstickare till Lysefjorden och Kjeragbolten innan vi styrde kosan mot Oslo.

Det finns mycket att se i Norge. Mycket mer än att bara springa uppför några berg för att ta bilder att lägga ut på sociala medier. Se även från vår resa till Nordkap och Lofoten

Vill du också bocka av Trolltunga på din Bucket list. I mitt blogginlägg kan du läsa allt du behöver veta för en trevlig tur på berget. Läs mer här…

 

Din guide till Trolltunga

posted in: Norge | 0

Vill du läsa om min blogg Vandra till Trolltunga? Klicka här…

 

Funderar du på att vandra till Trolltunga? Här kommer några tips som du kanske kan ha nytta av på din väg till en av världens mest spektakulära klippor.

 

Att ta sig till Trolltunga

Från Oslo tar det ca 6 timmar med bil. Enklaste vägen är E134 och sväng av mot Odda på väg 13 och genom byn för att svänga av i Tyssedal där det är skyltat till Trolltunga. Fortsätt genom samhället och förbi första parkeringen vidare på en smal väg till Skjeggedal där den stora parkeringen finns. Vill man inte köra uppför berget finns taxibuss att boka från Odda eller Tyssedal.

Om du inte känner dig bekväm med de norska slingriga och smala vägarna är tåg ett utmärkt transportmedel. Ta tåget från Oslo till Voss, och fortsätt därifrån till Odda med buss. Boka tågbiljetten på NSB.

Spara 3 timmars vandring till Trolltunga. Vill du slippa den första stigningen på 400 i 4 km på ganska tråkig asfalterad väg kan man åka The Trolltunga Shuttlebus till den översta parkeringen Mågelitopp. Då slipper du även de sista ganska jobbiga 4 kilometrarna i nedförsbacke men ömmande knän. Det finns även 30 parkeringsplatser på den parkering och grindarna öppnar kl 06:00 och det kostar 600 NOK/dygn. Ska man parkera här bör man vara ute i god tid på dagen då den parkeringen snart blir full.

 

Boende vid Trolltunga

Jag rekommenderar att boka boende i god tid gärna 2 nätter. Det kan vara svårt att hitta boende i närheten under högsäsong. I Odda och Tyssedal finns Hotel, Vandrarhem och Campingar. Det skönt att slippa köra hemåt efter en sådan kraftansträngning som det är att vandra 20/28 km, därför är det bra att ha boende klart även efter vandringen.

 

Fotograferas på Trolltunga

Är du ensam eller vill ha bilder på dig och dina kompisar när ni poserar på Trolltunga och inte har någon i sällskapet som då kan ta bilden. Inga problem. Folk är väldigt hjälpsamma och ställer upp och tar den bild du vill ha. Jag fick hjälp av en trevlig kille från USA så stod före mig i kön. Jag hjälpte även till att fotografera några par och skickade bilder till dem i efterskott.

 

Måste man vandra så långt till Trolltunga?

Nej, det finns även en Via Ferrata som går turen betydligt kortare. Här kan du läsa vad Trolltunga Active har att erbjuda

 

Förbered inför vandring till Trolltunga

Ha koll på vädret (yr.no), det är ingen höjdare att vandra i låga moln, hellregn eller storm. Vädret är nyckfullt och ändrar sig snabbt. Är det varmt och skönt i dalen vid Odda kan det vara rysligt blåsigt och kallt på berget. Ta med extra kläder. På väg upp hade jag shorts och t-shirt men efter att ha suttit stilla en stund vid Trolltunga och blivit frusen var det skönt att byta till långbyxor. Regnjackan kom väl till pass eftersom det började regna på vägen tillbaka. Bekväma vandrarkängor är nästan ett måste då de ger ett mycket bättre stöd åt foten eftersom det är mycket sten och ojämn mark samt att det på vissa ställen kan vara väldigt vått och lerigt
Ge dig av tidigt på morgonen, för att slippa flera timmar i kö, väl framme vid Trolltunga.

För mer tips – besök Visit Norway

Vilka misstag kan man göra. Se den underhållande filmen från Visit Norway

Om du ändå ska åka till Norge och göra Trolltunga kanske ska du passa på att besöka dessa övriga höjdare:

Preikestolen
Preikestolen vid Lysefjorden

Kjeragbolten
Kjeragbolten vid Lysefjorden

Trollpikken
och så den nya “uppstickaren” Trollpikken vid Egersund

 

Var ligger Trolltunga?

Här. Kartan visar även var Preikestolen och Kjeragbolten ligger.

Här ligger Trolltunga, Kjeragbolten och Preikestolen
Var ligger Trolltunga?

 

Vill du läsa om fler blogginlägg från Norge. Klicka här…

Top 10 Paris – things to do for free

10 saker att göra i Paris – som är gratis

Möt våren i Paris. Ett klassiskt uttryck som håller alla årstider. Hur som helst har så har jag samlat 10 saker du kan ta med dig om du ska resa till Paris, den energirika storstaden mitt i Frankrike, utan att tömma VISAkortet. Vi börjar med en riktig höjdare…

 

Gå vilse i Montmartre

Att sitta på trapporna nedanför Sacre Coeur med alla andra människor och lyssna på gatumusiker, titta på den fantastiska utsikten eller bara glo på folk är en riktig höjdare och alldeles gratis. Place du Tertre eller målarnas torg bör besökas om man vill se alla konstnärer sitta och måla kända Parismotiv eller roliga karikatyrteckningar av lyckliga turister.
Är du kaffesugen finns de som i hela Paris gott om alternativ, ingen entré alls. Ja,ja det kostar ju naturligtvis en bra slant om man väljer ett café på Place du Tertre, men det är samtidigt ganska underhållande att sitta och titta på allt folk.
När du sedan ska gå ner från berget, välj då en gata som du inte vet vart den leder. Det är då du ska gå vilse i Montmartre…


Uppleva underhållningen på Paris gator

En kille snurrar runt i en lyktstolpe samtidigt som han jonglerar med bollen. Hur är det möjligt undrar man. Men på Paris gator och torg verkar allt vara möjligt, här finns liksom inga begränsningar.
Sångare, musiker, målare och de makalösa kvinnor och män som klär ut sig och står blick stilla i timmar. Ja, nu ska man ju inte vara snål och bara stå och titta på alla dessa entertainers, en liten slant är de naturligtvis värda.

Killen med fotbollen heter Iya Traore och kommer från Guinea kan skådas i många filmer på Youtube, se här…

Skåda ståtliga statyer

Överallt i den franska huvudstaden kan du helt gratis gå runt och titta på konst. Vackra och märkliga skapelser finns att skåda på många parker, gator och torg.
Vill du betala och köa så finns ju naturligtvis Mona Lisa och hennes kompisar på Louvren som faktiskt en dag i månaden har fri entré. Räkna dock med att det är köer just den dagen.

Picknick i Paris parker

I Paris finns många stora och små parker att ha picknick i. Detta är även parisarna själva experter på. Hittar man ingen park går det även bra med en bänk eller en mur längs Seine. Baguette ska inmundigas, ihop med en flaska vitt. Då bör man dock vara flera som delar, alltså Inte på baguetten.
Jardin du Luxembourg eller Park Champ de Mars vid Eiffeltornet är några populära platser att slå sig ner i.

 

Fota fantastiska Eiffeltornet från femtio olika vinklar

Eiffeltornet med sina 300 meter dyker upp i vyn nästan var man än befinner sig i den franska huvudstaden. Därför är det är enkelt att fånga det mäktiga tornet från1889 på bild. Använd fantasin och placera något skojigt i för- eller bakgrund.
Naturligtvis kan du ta hissen (eller 1665 trappsteg) upp i tornet och få en fantastisk utsikt över staden, men utsikt kan man få helt gratis från t ex Montmartre. Det är nästen lika häftigt att glida omkring i området runt Eiffeltornet. Man får visserligen trängas med en hel del turister, men det kan det vara värt. Du slipper de timslånga köerna.

Leta detaljer i Paris och fotografera

med kameran, med mobilen eller bara med ögonen. Paris är fullt med fräna detaljer som gör att man gärna stannar upp och studerar dessa lite mer noggrant och vissa eftertänksamt. Inte bara Eiffeltornet, alltså.
Missa inte att titta högt upp och glöm för all del inte att titta ner där du går så du inte snubblar och trillar ner i Seine.

 

Leta kändisgravar på kyrkogårdarna

I Paris finns många vackra kyrkogårdar. Här kan man leta kändisgravar i något kusliga miljöer. Pére-Lachaiseär en av de mest kända men bilderna nedan är från Montmartrekyrkogården. Vid entréerna till denna finns en karta med namnen på de som vilar här.

 

 

Vandra längs Seine

Ett populärt turistmål är att åka guidade turer med båt på floden men jag tycker att man upplever mer om man går på flodkajen. Passa även på att titta lite extra på de fantastiska broarna som binder ihop båda sidorna. Pont Neuf är extra spektakulär.

Besök klassikerna i Paris

Är du i Paris för första gången tycker i alla fall jag att man bör besöka Triumfbågen, SacreCuer, Eiffeltornet, Notre Dame, Louvren, Champ´s Elysees, Operan och Place de la Concorde. Visst räcker det gott att “bara” strosa runt dessa platser och känna in miljöerna.

Ta en fika på café i Paris

Detta är naturligtvis inte gratis men du behöver i alla fall inte betala någon entré.

 

Vill du ha ännu fler bra tips om aktiviteter i Paris kan jag rekommendera en titt på tripplo.com

 

 

 

 

Svensk Midsommar – Smultronstrå

En typisk svensk midsommar

En i vanlig ordning mycket trevlig midsommarafton, men sill och nubbe och snapsvisor. Den obligatoriska märkliga dansen små grodorna i skönt soligt väder, innan det är dags för dagens först midsommarskur…

Klassiska svensk tradition med dans runt midsommarstången
Klassiska svensk tradition med dans runt midsommarstången

Klassisk svenskt oväder på midsommarafton och dagen är räddad...
Klassisk svenskt oväder på midsommarafton och dagen är räddad…

1 2 3 4 10